Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
Friedrich Schillers lif. En bättre ersättning
för den hittills försummade
novell-litteraturen kunde vi icke skänka våra läsarinnor
och läsare. Början af berättelsen följer här.
På redaktionens vägnar:
Metropolitanus.
Tre dagar ur ch skalds lif.
(Minnesblad till Schillers hundradeåriga födelsefest.
Af Heinr. Schwerdl. Öfvers.)
I.
Det var under sommaren år 1783.
I en liten, anspråkslös kammare satt
en ung man, med sin höga, breda panna
stödd emot venstra handen, under det den
högra armen, löst nedfallen, hvilade på
karmen af en gammaldags stol. Det trånga
rummets låga tak tycktes trycka den
uppåtsträfvande anden. Drömmande blickade
de af nattvak rödvordna ögonen på de otn
hvarandra kastade papperen, hvilka
betäckte det framför honom stående bordet.
På de torftiga möbler, hvarmed kammaren
var utrustad, höllo dryckeskäril, böcker
och klädespersedlar förtroligt sällskap med
hvarandra, Tillochmed den väldiga
kakelugnen, som nu hvilade ut efter vinterns
strapatser, var behängd med aflagda
linnekläder. De gamla fursteporträtterna,
hvilka prydde de kala väggarne, skådade
något förundrade ned på det
ungkarls-regimen-te, soin hade innästlat sig i det friherrliga
husets gårdskammare.
Den uuge, magre mannen kunde vara
vidpass tjugufyra år gammal. I de
Ijusbru-na, djupliggande ögonen spelade en
underbar glans och spridde en stilla, magisk
förklaring öfver hans långa, sjukliga anlete.
Nu höjde ban sitt nedsänkta hufvud,
uppströk tankfull det rödaktigt blonda
håret, som nedföll i lätta lockar öfver den
bländande hvita, bara halsen, och fattade
i snusdosan, hvilken stod framför honom
på bordet. Knappt hade ban dock öppnat
locket, förrän ban stampade med foten och
förargad kastade den toma dosau ned på
stolen. Derpå sprang ban upp och gick
till fönstret. På gården, dit han kastade
sina ögon, galado tupparne och kacklade
gässen. En fhinsig bondpiga sprang af
och an emellan fähus och hönshus.
Träden droppade ännu af det regn, som fallit
under natten. Men de askgråa moln,
hvilka i liera dagar hade hängt som en
svepduk öfver dalen, höllo nu på att skingra
sig. En solskenshelsning blixtrade i don
unge mannens bedröfvade ansigte.
Han smålog stilla för sig sjelf, och öfver
hans bleka, fina läppar trängde sig
hviskande orden: post nitbila Phæbus! Och nu
satte han sig åter ned i länstolen och
bläddrade ined synbar tillfredsställelse i de
papper, som lågo framför honom.
Han hade under de sista månaderna
varit mycket flitig. Landtlifvets ensamhot
hade befordrat till dagen mången frukt af
hans ande. Sorgespelet "Die
Verschwö-rung dos Fiesco" var redan tryckt, ehuru
ban allt ännu med förbättrande hand filado
derpå. Nu hade lian under händer ett nytt
drama, som han först kallade "Luise
Mil-lorin", sedan "Cabale und Liebe.r’ Det var
nära sin fulländning. Mon redan var hans
rastlösa ande sysselsatt med nya planer.
Den spanske in tanten Don Carlos’ historia
skulle under hans skapande hand gestalta
sig till ett djupt gripande theaterstycke.
Derpå hade han halfva natten sutit och
diktat, och när morgonen väckte honom,
hade han åter genast skyndat till skrifbordet.
Emellertid tycktes dock hans fantasis flykt
redan vara förlamad. Judith, stadsbudet,
skulle bringa honom både kroppsliga och
andliga förnödenheter. Han hade väntat
henne redan föregående afton, men hon
hade icke kommit.
En dundrande stämma skallade nu
genom huset. Det var förvaltaren Vogt, som
var stadd uti gräl med tjenstefollet. Hade
bönderne åter släppt sina får på de
herrskapliga ängarne? Eller hvad hade händt?
En flyktig rodnad öfverför skaldens
bleka drag, då det vilda skrålet uppskrämde
honom från sina drömmande betraktelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
