Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
netiska bergen; — och beväpnade eskorter
på höga svarta hästar rida långsamt
omkring de med guldklimpar lastade tunga
kärrorna, ocb inhemta af den dyrbara
metallen årligen till tolf miljoner pund sterhs
värde!
Och sedan sjelfva det inre landet! Der
för fyra, fem år sedan hvarken funnos
vägar eller stigar, utan endas moras, snår
och torra hedar, utsträcker sig nu
hundra-drade mil långa vägar och jernbanor, hvilka
blifvit bygda med en ofantlig kostnad och
tusentals tunneland jord äro odlade med siid,
frukter och vin; ångmaskiner af alla slag
äro inrättade på guldfälten, och städer som
Sandhurst, Castlemaine, Baharat m. fi. äro
bygda, och befolkade till lika stort antal
som Mannheim, Heidelberg, Coblenz o. s. v.
— allt inom loppet af de sednaste fem åren!
Jag öfverlemnar åt fantasien att vidare
utmåla denna underbild; och öfverlemnar
likaså åt den kombinerande anden att med
trollslag ila öfver tidernas flod och skåda
hvad Melbourne, nu i sin begynnelse, men
då medelpunkten i en ny verld — skall
vara efter femtio eller hundrade år!
Efter denna expektoration kan det vara
passligt att lemna några topografiska
notiser oin det nuvarande Melbourne.
Före guldupptäckten, 1851, hade
Melbourne utseendet af en liten engelsk
marknadsplats; sedan meddelade sig den
allmänna villervalla, som guldgräfvarne
förorsakade, äfven åt stadens yttre;
trädbaracker uppstodo i alla ändor, och midt
ibland husen uppslogs ett stort tältläger,
så att staden liknade en stor och smutsig
marknadsby. Under de sista åren har dock
detta småningom totalt förändrats, tälten
äro alldeles borta, trädkojorna och skjulen
försvinna det ena efter det andra, och
lemna plats för stora stenbyggnader, så att
numera Melbourne i granna gator och
byggnader kan täfla med de större engelska
städerna, såsom Liverpool, Birmingham
o. s. v.
1851 gick befolkningen i Melbourne med
dess förstäder till ungefär 12,000 personer;
enligt 1851 års beräkning belopp den sig
till 9ß,000, och är för närvarande säkert
icke mindre än 120,000.
Anblicken af staden ifrån Hobsonsbay är
på intet sätt pittoreskt; endast den aflägsna
förstaden St. Kilda och hamnplatserna
Williamstown och Sandridge ligga vid hafvet,
men sjelfvaMelbourne vid stränderna
afYar-ra, en liten flod, som befäres, ehuru blott
en kort sträcka uppåt, af hundratals brokiga
gondoler och miniaturångare, och eger högst
pittoreska stränder. — Melbournes
utsträckning med förstäderna är så ofantligt stor,
att den kan blifva ett söderhafvets London.
Gatorna äro breda och regelbundna och
macadamiserade, men trottoirerna ännu
endast delvis försedda med flata stenar. —
Kyrkor och kapeller finnas för närvarande
sextio, deribland också en tysk-luthersk.
Hvad det arkitektoniska anbelangar, så äro
de, med undantag af en wesleyansk kyrka,
icke särdeles att beprisa. Den i så väl
kyrkor som andra publika hus rådande
stilen är af eklektisk natur; massiv prakt
saknas dock ingalunda uti dessa byrggnader.
Af offentliga inrättningar må nämnas:
o ra
universitetet, öppnadt 1856, och
uppbärande ett årligt stadsunderstöd af 9,000
pund sterl.; — det offentliga bibliotheket
med 10,000 pund sterl. i årligt anslag, och
så begagnadt att det under sednaste år
besöktes af icke mindre än 80,000 personer;
det har en läsesal i elegantaste stil af 140
fots längd, och bandens antal uppgår nu
redan till 20,000; — vidare ett museum
för naturvetenskaper och bergsvetenskap,
med samlingar af stort värde; en
förträfflig botanisk trädgård under ledning af
tysken Ferd. Müller, hvilken också är
president i det filosofiska institutet; ett
magnetiskt observatorimn under ledning af prof.
Neumayer från Munchen; ett astronomiskt
observatorium, samt mikroskopiska,
artistiska och industriella sällskaper. Ett
me-chanic’s institut kan naturligtvis icke sak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
