- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
394

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

394

denna jernväg ligga ganska långt borta i
framtiden.

För några veckor sedan såg jag, att
arbetena hade sprungit fram öfver viken,
och jag hörde bergsskott ifrån Kajsaniemi
park. Då tänkte jag glad: jernvägen nalkas.

Men när jag härom dagen gick genom
det s. k. Gloet och såg att man der höll
på att i jorden nedslå pålar, hvilka icke
kunde vara annat, än gränsepålarne för
den blifvande bangården, så lyftade jag på
hatten och sade för mig sjelf: dessa pålar,
så obetydliga de än synas, utpricka en
ny period i Helsingfors’ och i Finlands
historia.

Efter flera olika framkastade projekter
har planen för bangården först nyligen
vunnit slutlig stadfästelse. Ingen enda
bebygd tomt kommer nu att inkräktas, och
flere nära boende gårdsegares snåla
förhoppningar ha kommit på skam.
Bangården kommer att sträcka sig ifrån
Brunnsgatan (den gata, som förbi Glo-brunnen
löper parallelt med Alexanders-gatan) och
ända fram emot den nuvarande bron
emellan Kajsaniemi-park och Kamp-kasernen.
Vattenreservoiren innanför denna bro
kommer att fyllas. Passagerarehuset, (till
hvilket man redan släpar tegel och virke),
svängbord m. m. skola ha sin plats i
närheten af brunnen, några famnar mera
vesterut. På östra sidan kommer bangården,
enligt planen, att begränsas af en
espla-nad, löpande från Brunns-gatan ända till
Kajsaniemi-park. De på vestra sidan af
Michaels-gatan bebygda gårdar få qvarstå
i orubbadt skick. Lokomotiv-skjul och
remoiit-verkstäder få plats å den
bergs-hympel, som befinner sig vid den
omtalade brons vestra ända. I grannskapet der,
på Hagasnnds villas egor, lär man ha för
afsigt att anlägga en upplagsplats för
varor, inkommande för stadens eget behof.
Export-upplaget blir långtifrån bangården,
på Södernäs udde, dit en skild bana
kommer att ledas.

Efter tvenne år, om hösten 1861,
hoppas man, att den dag skall randas, då det

första bantåget kommer ilande öfver
Thölö-botten och långsmed Kajsaniemis gröna
stränder och frustande inlöper i
Helsingfors’ bangård. Många, som nu icke förmå
det, skola den dagen lära sig att fatta denna
jernvägs betydelse; och dess klandrare skola
hånfullt begabbas af lokomotivets allt
öf-verröstande ånghvissling.

Metropolitanus.

En liten rundresa inom eget land.

XII.

(Frän Kuopio till Jyväskylä. Besök på
Haminan-laks. Folk oeh märkvärdigheter vid vägen.)

Högre upp emot norden än till Kuopio
kom jag icke. Hade det gällt att gå
ombord å en ångbåt eller stiga in i en
jern-vägs-waggon — hvad jag gerna då äsade
farit huru långt som helst. Men
landsvägar, gästgifvaregårdar och skjutshästar —
jag betraktar dem icke mera nted alldeles
samma svärmiska förtjusning, som jag det
fordom gjort. Och jag hade i alla fall hela
nitton mil landsväg att njuta af, innan jag
skulle få höra, som jag nödvändigt ville,
det framtidsdigra bullret af en ångbåt på
Päijänes vatten.

Efter ett par dagars angenäm vistelse
i Kuopio stad, satle jag farväl åt vänner
och bekanta, tackade dem för all deras
gästfrihet, vände ryggen åt norr ofcli
styrde min skjutshäst ut genom stadens södra
eller vestra tull. Det var en
lördagseftermiddag, oeii det inkommande kyrkfolket
utbredde för tillfället et» särdeles stor
liflighet öfver Kuopio» torg och gator.

Jag leddes snart på en afväg. Från
den stora södra vägen, icke fullt en mil
ifrån Kuopio, tager den s. k.
Karttula-vägen af åt vester. Invid denna väg
ligger Ilamiuunlaks gård, konstnärs-bröderne
v. "Wrights bekanta hen*. Qvällsolen sken
mer än vanligt herrligt, och jag kunde ej
motstå lusten att engång i verkligheten få
se detta ställe, som jag så ofta sett på
duken och som spelar en så minnesvärd
rol i den gryende finska konsteus historia..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free