- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1859 /
404

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

404

Tre dagar nr en skalds lif.

(Se N:ris 48, 49.)

När följande vår naturen åter började
att vakna till lif, då kände sig skalden
till mods som en svala, hvilken bar behof
att draga hädan med "luftens seglare."
Hans hufvud och hans hjerta längtade
efter landtlig ensamhet.

Då vände sig hans själ till
Rudolstädter-dalen, åt hvilken de i fjerran blånande
bergen och de näraliggande skogbekrausade
höjderna gifva ett så stort behag. Sjelfva
den lilla staden är väl tråkig ocb död,
mon floden med sin mjuka slingring, de
vackra odlade dalarne, hvilka åt tre håll
öppna sig för ögat, de vänliga byarue,
insvepta i en grön mantel af välskötta
fruktträdgårdar, och det furstliga slottet, som
är bygdt på spetsen af en högt skjutande
klippa, — allt detta smyckar nejden med
ett så mångfaldigt behag, att den i
skaldens fantasi nu framstod som ett verkligt
paradis.

Och ban skref till fröknarne von
Lcn-gefeld och had dem i någon närliggande
by för lians räkuing hyra en bostad, der
ban några månader kunde lefva i lycklig
tillbakadragenhet från verlden.

Med glädje åtogo sig systrarne von
Le n ge fe Id detta uppdrag, och stannade i
sitt val vid Volkstädt, som ligger vid
stranden af Saale, endast en half timmes väg
ifrån Rudolstadt. Bakom byn höja sig
mörka skogbevuxna berg, vid hvilkas fot
de vackraste fruktländer utbreda sig; på
andra sidan om floden har man sköna
ängar och utsigt i en lång och vidsträckt
dal. Det hus, i hvilket skalden skulle bo,
låg midtemot en gammal ocb berömd
porslinsfabrik och var nyligen uppfördt af en
välmående kantor, vid namn Unbehaun.
När Lotte hade beslutat sig för detta
logis, skref hon till sin vän: "Rummet, som
jag hyrt för er, är icke synnerligt stort,
men det är snyggt och gladt. Stolarne
äro icke heller riktigt landtliga, ty de äro
försedda med beslag; en liten kammare

finnes bredvid, der sängen kan ha plats,
och en annan för betjenten icke långt
derifrån."

D. 18 Maj 1788 flyttade Schiller in till
Volkstädt. Med särdeles tillfredsställelse
betraktade han utsigten från sina fönster;
närmast såg han kyrkan, och bakom den,
på andra sidan (loden, en liten kulle,
bevuxen med en behaglig löfskog; längre
borta stränderna af Saale, hvilken flyter
fram i en långsam böjning emellan ängarne
och i skuggan af uråldriga träd. Ifrån
sidofönstret såg man in på en trång
gårdsplan, der en poppel spirade upp emot höjden.

Kantorn och lians familj uppbjödo hela
sin förmåga för att göra den värderade
gästens vistelse i deras hus så angenäm som
möjligt. Allt bullrande arbete uppskjöts
tills ban hade hunnit gå ut. Och när han
någongäng återkom först inpå sena natten,
mek den omtänksamme husvärden emot
bo-nom med en lykta, för att ban icke på
något siitt skulle kunna skada sig.

Ocb nu började för skalden denna
lyckliga tid, som gjorde hans
"Rudolstädter-sommar" till en af de lyckligaste i hans
lif. På förmiddagarne plägade han studera,
på eftermiddagen skref ban bref eller gick
att spatsera, på aftonen besökte ban den
Lengeteldska familjen. An arbetade ban
på "der Gcistersebcr", än på "der
Men-schenfcind", äu på sin historia oin
Nederländernas affall. Dereinellan befordrade
han sina "Briefe über Dou Carlos" till tryck.

Hans hjerta var dock i ständig strid
med hans ande. Det förra drogs åt
Ru-dolstadt; ocb då ville icke heller den
sednare låta fängsla sig vid skrifbordet. Ocb
sålunda utgick småningom från denna strid
beslutet att ifrån den vänliga byn flytta
in till staden. An var vädret för blåsigt
när ban ville besöka den Lengefeldska
familjen, än voro aftnarne för kalla, än var
vägen för smutsig.

Redan i förra hälften af Augusti satte
Schiller sitt beslut i verket. Han hyrde
ett logis i rådet Ross’ hus, hvilket låg i
närheten af det Lengefeldska. Hans um-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1859/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free