- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1860 /
67

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

stämdhet föreskrifva eller förutse. Det
enda, som kan anses för säkert, är att
Svenskarne ännu ganska länge komma att på
scenen blifva våra läromästare, liksom de
varit det i allt annat.

Men antagom nu, att vi genast i höst
finge hit ifrån Sverige en theatertrupp,
med hvilken vi kunde ha skäl att vara
belåtne — och utsigterna åt det hållet
tyckas verkligen redan något ljusna. Antagom
också, att denna trupp från sin sida finge
skäl att vara belåten, och att den
fÖrbun-de sig att i Finland qvarstanna under en
längre följd af år. Då vore det kanske
ingen omöjlighet, att ganska snart kunna
tänka på iftt börja uppamma inhemske
aktörer. En theaterskola kunde t. ex.
uppstå vid sidan af denna trupp. Det kunde
naturligtvis icke fordras, att direktören skulle
ikläda sig någon kostnad för en sådan
skolas underhåll. Men vår studentkorps
bar redan skapat en liten grundfond för
detta ändamål, och mångas varma intresse
för saken är en borgen för att denna fond
på ett eller annat sätt skall komma att
tillvexa. Ett då och då särskildt
arran-geradt spektakel till skolans förmån kunde
dessutom alltid lätt förstärka dess
tillgångar. Hvad man kunde fordra af
theater-truppens direktör, vore att ban skulle
biträda vid den sceniska delen af
undervisningen, att ban skulle åt eleverna lemna
tillfälle att till en början någon gång vänja
sig vid att skåda publiken i ögonen, och
att ban, när de hunnit några steg längre
fram på konstnärsbanan, skulle öppna plats
för dem i sin trupps leder. Så skulle vi
få en liten begynnelse till en egen
skådespelarekonst.

Men om den svenske direktören sedan
efter några år finner för godt att lemna
Finland och med sitt sällskap begifva sig
tillbaka till Sverige? Skola våra egne
unge, kanske mycket hoppgifvande
skådespelare då också draga sin kos och
försvinna för fäderneslandets ögon ? — Nej,
då åtminstone, då, om man verkligen fått
öfvertyga sig, att ekådespelarekonsten icke

är en konst, som försyhen gjort omöjlig
för det finska folket, då skall man betrakta
en inhemsk theater såsom en.
nationalangelägenhet, då "måsté" vi göra theatern
till vår egen sak, och göra vår theater
oberoende af utlandet i ekonomiskt
hänseende, om vi också kanske ej i artistiskt
ännu på länge skola kunna ställa den på
fullkomligt egna fötter. Meiropolitarvus.

Nekrolog.

Carl Wilhelm Törnegren.

I sin mannaålders kraftigaste år har
åter en af det finska universitetets mest
framstående medlemmar blifvit bortryckt
af döden.

Carl Wilhelm Tömegren var född i
Åbo d. 23 April 1817. Redan i tidigaste
barndomen visade sig hans ovanliga
själsförmögenheter. Han erhöll privat
undervisning i sin fosterfaders, den nyligen
aflidne arkiateru J. A. Törngrens hus, der
i många år Elias Lönnrot var ledaren af
hans studier. Vid 13 års ålder, i slutet
af år 1830, inskrefs han vid universitetet
som student, och vid ännu icke fyllda 19
år undergick ban sin filosofiska
kandidatexamen. Han erhöll magister-kransen vid
1836 års promotion, och begaf sig kort
derefter till Sverige. Sin afsigt att der-.
8täde8 qvarstanna öfvergaf ban dock snart
och återvände efter ett år till hemlandètJ
Vid universitets-bibliotheket började han
att tjenstgöra som e. o. amanuens 1839,
aflade filos, licentiat-examen 1841, vistade»
under ett år (1841—42) i Moskwa "till
vinnande af färdighet i ryska språket", blef
ord.-amanuens vid bibliotheket 1842, och
blef derjemte 1843 anställd såsom docent
i lärdoms-historien. Filos, doktors-hatten
mottog ban som primus vid 1844 års
promotion och 1845 befordrades han till adjunkt
och vice-bibliothekarie. Efter prof.
Blom-qvists död inträffade sjuklighet och död
förordnades han hösten 1848 att förestå
professionen i’ lärdoms-historien och den
dermed förenade bibliotkekarie-tjensten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1860/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free