Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
talarne. Till sin figur är han ungefär lik
en nötknäppare, hans röst är obehaglig,
och fastän hans anföranden oftast äro
ganska klyftiga och innehållsrika, så blifva de
vanligtvis nog långtrådiga att åhöra.
En, den der talar, tror jag, i alla
frågor, och alltid talar ganska utförligt, är
frih. Rud. Cederström. Han har äflats med
poesi i sina unga dagar, uppträder
tilloch-med ännu med dikter vid ett eller annat
högtidligt tillfälle, och dessa hans
skaldeanlag gifva sig också nog tydligt tillkänna
på riddarhuset. Hans tal äro rikligt
utstyrda med granna poetiska floskler, och
denna rikedom är vanligen thyvärr! deras
enda. Det var derföre den qvicke Bildt
en gång på riddarhuset hade tagit sig
anledning att förklara, det han i baron
Cederströms föregående anförande hade
funnit samlade alla blomsterverldens skatter:
den prunkande solrosen, den praktfulla
geor-ginen, den doftande jasminen o. s. v., o. s. v.;
endast en blomma hade ban der saknat,
och det var — "den blygsamma penséen."
Jag kunde ännu berätta om en hel hop
af riddarhusets personligheter, men jag
fruktar att alltför länge taga farbrors
uppmärksamhet i anspråk. Kom nu blott ihåg, att
svenska riddarhuset eger män, hvilka i
många afseenden äro märkvärdigare och
inflytelserikare äro flere af dem, som här
blifvit omtalade. Men jag har ej kunnat
beskrifva andra än dem jag sjelf
tillfälligtvis fått se.
Härnäst skall jag med farbror kasta en
hastig blick in i de öfriga ståndens plena,
ocb förblifver så länge farbrors ödmjuke
tjenare Metropolitanus.
Några ord om den tlicatraliska
konstens yttre sida.
(Ur en tysk theater-tidning.)
Med den yttre sidan af den theatraliska
konsten förstår man allt som hör till det
konstnärliga gestaltandet af den yttre verld,
i hvilken den dramatiska diktens personer
röra sig, således: kostym, dekorationer och
maskineri.
Kostym bemärker i allmänhet allt sam
på olika tider ända till närvarande dag
varit brukligt i lifvet, och isynnerhet i
klädedrägten. Allt sedan förra seklet har
man på de tyska scenerna med
outtröttlig ifver bemödat sig om kostymens
reformation, och man anser här och hvar
denna reformation ännu vara så föga
framskriden, att mången, som mera ser på
theaterns inre sida, har rätt att bekymrad
utropa: hit, och icke längre! Ty det är
visserligen bedröfligt och löjligt på en gång,
om i ett theaterstycke, som spelar under
de gamle Grekers och Romares tid,
fältherrarne uppträda i hjelmar och
rustningar från näfrättens tider, eller om i "öknens
son" de vilde Tektosagerne figurera i röf-
o o
var-kostymer à la Fra Diavolo, eller om
kung Arthur och riddarne af runda bordet
visa sig i peruker från Ludvig XIV:s tid.
Men det är lika så bedröfligt och löjligt,
när man med småaktig noggrannhet gör sig
mödan att utgrunda huru många halftnm
långt t. ex. en Spartaeus’ skägg bör vara,
eller om en kavaljer från Maria af
Me-dicis hof bör ha tre eller fyra sleifer på
sina ärmar och af hvilken färg hvarje
bandstump i hans kostym bör vara.
Dekorationer äro de på tyg målade
fonder, kulisser och lösa stycken, hvilka
för-sinnliga den ort, der ett drama utvecklar
sig. Detta theatermåleri bar sin
obestridliga vigt och Goethe råder den dramatiske
diktaren att, i afseende å verkan af glina
skapelser, noga taga i betraktande hv|d som
låter framställa sig med vattfärg och lim
på tyg eller papp. Det är illa, när en
theaterdirektion fäster för litet afseende vid
dekorationerna och t. ex. låter Shylock
uppträda emellan samma hus, der man
föregående afton har sett den fromme
skaldeskomakaren Hans Sachs, eller när man hör
talas om "öknens sandhaf" eller om
spensliga minareter, medan ögat har framfor sig
yppiga åkerfält, bakom hvilka
framskymtar det anspråklösa tornet af en tysk
landtkyrka. Men det är icke nödvändigt, att
en dekoration skall ställa Venedig så tyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
