Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Ooh fältet som förut jag fann,
.Så ödsligt oeh så stilla,
Allt var nu äter som förut,
Sen drömmen hade tagit slut.
T.....r
|||ini en tapper nation reso» ne rar.
Följande artikel rörande den savojiska
frågan Lar blifvit läst i Berner-tidningen
"Der Bund" för d. 26 Mars. Denna
tidning är schweitziska förbundsrådets
officiella organ, ocli artikeln är således ett
Uttryck af rådets åsigter i frågan, hvilka åter
nästan enhälligt blifvit godkända af
förbundsförsamlingen. I artikeln kan inan
derföre läsa det schweitziska folkets innersta
tankar. Den lyder:
Kejsar Napoleon lll:s uppenbara afsigt att
bemäktiga sig den norra delen liksom de öfriga
provinserna af Savojen lemnar ät förbundet endast rum
att välja emellan tvenne vägar: protestera oeh låta
passera — eller protestera och sätta sig till motvärn.
Det skall finnas advokater för såväl den ena som
den andra af dessa riktningar. Man kan till förmän
för den förra framdraga t. ex. följande skäl: Frankrike
är mäktigt, Schweitz är litet; sograrene vid Magenta
och Solferino utgöra de bästa trupper i vår tid, då
deremot det schweitziska landtvärnet ännu icke
undergått eldprofvet; det är derföre all sannolikhet
förbanden, att i en strid Schweitz skulle duka under.
Ack! om vi blott vore säkre, att en enda af
stormakterna skulle förena sig med oss! Men engelska
parlamentet diskuterar, engelska regeringen är
obeslutsam och engelska nationen rör sig icke; Kyssland
tiger och är långt borta; Österrike är trumpet, och
bygger sina beräkningar pä en allmän omstörtning;
"miljonen af beväpnade Tyskar" sitter och drömmer
vid brasan. Det, vore alltså, skall inan säga, eu
förmätenhet af Schweitz alt inlåta sig i strid med det
mäktiga kejsaredömet.
Man får derföre lof att protestera och se pä!
Det kan icke nekas, att, om man sätter ä sido
he-dersßidan af saken, denna väg vore den minst
konstsamma: för att följa den behöfver man hvarken
gifva ut pengar eller blod. Men följden af ett sådant
handlingssätt kan med mathematisk säkerhet
beräknas, och blir denna: Napoleon III, dä han vill taga
norra Savojen, som på intet vis är nödvändigt för
Frankrikes säkerhet, kan ingen annan afsigt ha, än
den att avancera fram ända till Stora S:t Bernhard
och till Simplon, för att hälla i sina händer dessa
passager, så vigtiga vid ett möjligt framtida anfall
emot Italien. I det han bemäktigar sig norra Savo-
jen, gör han endast första steget för att komma till
detta inål; det andra göres, då han med tiden tager
Genève och Valais. Ar Frankrike en gäng i
besittning af norra Savojen, skall det från Schweitz’ sida
vara icke blott en förmätenhet att vilja försvara dessa
båda kantoner, — det skall vara en fullkomlig
omöjlighet.
Den andra af de tvenne antydda vägarne fordrar
ett uppbjudande af utomordentliga krafter och tunga
uppoffringar. Om Napoleon III fortfar att trampa
under fötterna Schweitz’ rättigheter till Savojes och
att fullborda sitt plundringsverk mot förbundet, skall
det leda till strid, oeh striden skall blifva blodig,
om Schweitzarne uppföra sig som män. Må man
säga den rent ut ät folket, denna sanning, pä det
att ingen sedan må komma och klaga, att man har
fört folket i strid utan att gifva det tid till besinning.
Den sannolika följden af ett sådant handlingssätt
skall vara denna: i värsta fall, d. v. s. om vi måste
strida och Schweitz dukar under, skall det förlora
norra Savojen jemte Genève och Valais, — med deri
skilnad mot den förra eventualiteten, att i detta fall
hedern blir räddad och att vi skola ega i behäll
nyttiga anspråk för framtiden. I det vi duka under,
bibehålla vi Europas aktning, och denna aktning skall
hjelpa oss att återvinna hvad vid förlorat, när en
gäng Frankrike skall blifva ett offer för sitt öde, för
just sina eröfringar, — dä deremot, om vi jemte detta
samma område äfven förlora hedern, man icke skall
fästa afseende vid Schweitz pä den stora
lirjvidations-dagen. Sådana äro följderna af den värsta af alla
eventualiteter.
Men det återstår ännu, för att. utstaka ett
bestämdt handlingssätt för Schweitz, en annan vackrare
sida af saken att taga i betraktande. 1 det Schweitz
sätter sig i stånd att med vapen försvara sina
rättigheter, dä det intager, förrän fienden förekommer,
den militäriska position, hvartill det nu är berättigadt
och dä det med vapen pä armen afvakta|’
Fransmännens anfall, har den savojiska frågan upphört att
existera; det är den schweitziska frågan, som
begynner, och med den den europeiska frågan. Från den
stunden kunna vi oförskräckt vänta, för att fä se, 0111
Europa skall tillåta Tuilerierna hvad som helst och
låta slå ned den ena staten efter den andra.
Men om Europa, om de stora makterna blygas att.
icke erkänna och icke våga det, som det lilla Schweitz
vägar, — oaktadt de äro lika intresserade af och lika
förbundna till bibehållandet af vår goda rätt, — då
börja våra goda utsigter, och det är ganska möjligt,
att man ånyo får bekräftelse pä den gamla satsen:
den största djerf helen är det bästa rådet.
Hvilken är den väg, som Schweitz skall välja?
Denna sednare, om Gud så vill. Hvarom icke, våren
då konseqvente: läggen åsido frågan om arméens
eki-pering, hängen upp era gevär, och afskaffen
förbundshären heltochhållet ocb an vänden pl fabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
