Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
vit. hållna öfver Savojens annexion. Han
blir obeveklig oaktadt alla böner af de
öfrige, hvilka rentaf vilja oktrojera honom
Rhein-stranden.
Europas nya karta ritas upp, Turken
uppvaknar, betraktar kartan och förundrar
sig öfver att Frankrike erhållit alls
ingenting. Nu håller Fransosen ett enthusiastiskt
tal, bevisar att han vinner mera, än som
synes, nemligen först äran, vidare 100
miljoners besparing i krigsbudgeten, och
slutligen möjligheten att kunna egna sig
belt-oohhållet åt landets väl, frihetens
stadfästande o. s. v. Församlingen är förtjust,
Engelskan faller Fransosen om halsen och
säger: "Frankrike är särdeles lyckligt, som
eger en sådan man som Ni. Ni har min
aktning och min vänskap, och jag lofvar
att tjena Er som en trogen allierad, så
ofta jag deruti finner mitt intresse."
Dermed slutar broschyren. U.
Den väntade stora kometen.
Man läser i ett tyskt blad:
För någon tid sedan utbreddes från
särskilda håll den underrättelsen, att den
så kallade "Kejsar Carl V:s komet" hade
visat sig i nejden af stjernan Aldebaran
med en svans af 2 graders längd. Denna
underrättelse är enligt sakkunniges intyg
fullkomligt falsk. Den är antingen
helt-ochhållet uppdiktad eller också grundar den
sig på någon förvexling med de nu på
aftonhimlen synliga Plejaderna, hvilka redan
mången gång förut förledt de okunniga till
dylika misstag.
Den redan år 1848 väntade stora
kometen, hvilken, såsom det uppgafs, d. 13
Juni 1857 skulle förstöra jorden, blef först
bemärkt i medlet af år 1264 och skall då
ha blifvit observerad i 14 veckor. I
Augusti månad utvecklade den sin största glans;
den utmärkte sig isynnerhet genom sin
ofantligt långa svans, hvilken sträckte sig från
öster till vester i 100 grader genom
Lejonets, Kräftans och Tvillingarnes stjernbilder
ända till Orion och företedde en i form af
en sabel böjd gestalt. Nästan alla historie-
skrifvare, hvilka omtala densamma,
beskrifva den med uttryck af den högsta beundran
och den hemskaste förfäran. Natten emot
d. 2 Okt. syntes kometen för sista gången;
samma natt dog också påfven Urban IV.
Vidskepelsen satte genast de båda
tilldragelserna i det innerligaste sammanhang med
hvarandra.
Derpå visade sig år 1556 en komet, väl
icke så glänsande som den af 1264, men
äfven den så ljus, att den tilldrog sig hela
Europas uppmärksamhet. Vi ha att tacka
Melanchton i hans "Annaler för år 1556"
för en beskrifning öfver denna komets bana
på himlen, der fenomenet blef synligt i 36
dagar. Banan gick ifrån Väduren till
Jungfrun, vidare till Bæotes och derifrån
genom Stora och Lilla Björnen och Cepbeus
till Andromeda, der kometen försvann i
tredje veckan af April. Vidskepelsen satte
genast kejsar Carl V:s tronafsägelse i
förbindelse härmed. I Kina hade man bättre
observerat kometen och följt densamma der
ända till d. 10 Maj. De bästa, om också
ännu ganska ofullständiga europeiska
observationer gjorde Wiener-hofastronomen Paul
Fabricius. Dessa observationer tjenade der
berömde Halley († 1742) till ledning för
hans beräkning. Resultatet af denna
utföll, till följe af de föga säkra uppgifterna,
icke så tillfredsställande som denne store
astronoms öfriga banbestämningar. Dä
Engelsmannen Dunthorne 50 år sednare
beräknade 1264 års komets bana, fann han i
denna en märkvärdig öfverensstämmelse
med 1556 års komets.
I en nyare tid ha Hind i London, Valz
i Marseille, Bromme i Middelberg, Hoek
i Leyden, Carlini i Milano försökt att
bestämma de båda kometernas banor, sedan
det lyckats Littrow i Wien att framdraga
tre nya källor för 1556 års observationer,
och sedan man under medverkan af
berömde språkforskare hade föranstaltat en ny
diskussion och interpretation af de
kinesiska observationerna.
Efter allt detta är de båda kometernas
identitet ingenting mindre än viss, och hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
