Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
wieder lustig!", hvarmed han inbjöd till de
oafbrutet på hvarandra följande
hoffester-na, hvilka han anförde "med en
skepps-löjtnants öfverdådighet och icke med en
konungs värdighet." Napoleon sjelf
gjorde honom allvarliga föreställningar för hans
lättsinniga lif, utan att detta dock
medförde någon verkan. Genom hofvets
omåttliga slöseri och genom de dryga
fordringar, dem Napoleon ställde uppå riket,
hvilket ban behandlade alldeles såsom en
fransysk provins, blefvo finanserna fullkomligt
förstörda, och landet fick sålunda under
det fremmande herrskapet lida strängt
äfven i materielt hänseende.
Det lustiga lifvet vid Casseler-bofvet
blef likväl tid efter annan stördt på
obehagligaste vis. Under Napoleons krig emot
Österrike 1809 inbröt Sehill i de
westfaliska departementerna Elbe och Ocker, och
samtidigt försökte von Dörrnberg,
öfverste vid Jeromes eget lifgarde, att i
förening med andre tyske patrioter tillställa
en uppresning i de sydliga
departementerna, som likväl misslyckades. Kort
derefter bröt åter hertigen af
Braunschweig-Oels in i Westfalen, kommande från
Böhmen och Sachsen, kastade de kungliga
trupperna öfverända, och banade sig väg ända
till Nordsjön. Ar 1812, innan tåget till
Ryssland, ställde kejsaren sin broder
Jero-rae i spetsen för en fransysk division,
för att gifva honom tillfälle att föröka sina
krigiska lagrar. Men konungen af
Westfalen försummade sitt kommando, höll i
Warschau ett yppigt hof, och ådagalade
sedermera under fälttåget mycken personlig
tapperhet, men lika mycken oskicklighet som
fältherre. Redan i Aug. 1812 blef han
hemskickad till Cassel.
Konungariket Westfalen hade icke mera
lång tid att lefva. Under det Napoleon
på hösten 1813 stod vid Elbe, gjorde
ryske generalen Tschernischeff d. 30 Sept.
med sin ströfkorps ett raskt slut på det
fransyska värdskapet i Cassel. Konungen
flydde hufvudstupa, och återvände väl ännu
till sin hufvudstad d. 17 Okt. s. ä., men
endast för att inpacka sina samlade skatter
och kostbarheter och med dem flykta till
Paris. Efter Napoleons fall begaf sig
Je-rome till Schweitz, och uppehöll sig sedan
i Triest och Neapel. Efter brödrens
återkomst från Elba kom han i sällskap med
sin moder och kardinal Fesch tillbaka till
Paris, och intog i egenskap af fransysk
prins sitt säte i pairs-kammaren. Vid
tiendt-ligheternas öppnande erhöll han åter ett
befäl, stridde med utmärkt tapperhet vid
Ligny och Waterloo, blef sårad i armen
och återvände med brödren till Paris.
Efter kejsarens thronafsägelse lemnade han
hemligen Paris d. 27 Juni 1815, irrade en
tid omkring i Frankrike och Schweitz, men
erhöll 1816 tillåtelse af de allierade att
bosätta sig i Wurtemberg hos sin gemål, med
vilkor att lefva tillbakadraget och icke taga
Fransoser i sin tjenst. Så lefde han nu
under titeln grefve af Montfort än på
wür-tenbergska slottet Ellwangen, än på sina
gods Crainburg och Schönau i Österrike,
än i Triest, sedan 1827 i Mark Ancona,
om vintrarne i Rom, sednare i Lausanne,
der hans gemål dog 1838, och slutligen mest
i Florenz. 1847 anhöll han att få
återvända till Frankrike. Pairs-kammaren afslog,
men då deputerade kaminaren gaf sitt
samtycke, meddelades honom af regeringen det
begärda tillståndet. Jerome kom till
Paris, och kort derefter inträffade
Februarirevolutionen. Under den allmänna
omstörtningen af alla politiska förhållanden
började han genast att samla omkring sig det
gamla napoleonska partiet. I
förberedandet af brorssonens president-val utvecklade
ban en liflig verksamhet. Den nye
presidenten uttryckte också derför sin
tacksamhet genom att utnämna Jerome d. 27 Dec.
1848 till guvernör för invalid-hotelet, och
d. 1 Jan. 1850 till marskalk af Frankrike.
Efter statskuppen 1851 återfick Jerome sin
titel af fransysk prins, samt erhöll en
civillista och furstliga residenser i Palais-Royal,
i Villers-le-Bel och i Meudon. Kejsaren
visade sin farbroder alltid mycken
uppmärksamhet, och under sin frånvaro upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
