Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
Den yttre anblicken af mötet var
ingalunda egnad att ingifva hat till pedagogerne
åt den, som icke egde det fornt. Sjelfva
lokalen, gymnasii ljusa och rymliga
solen-nitetssal, gjorde redan ett behagligt intryck.
Salens väggar voro prydda med en vacker
gu lande af ljusklädda damer, hvilka
syntes med lifligt intresse lyssna till
förhandlingarne. På de många raderna af bänkar
å golfvets midt sutto de församlade
skol-männen (några och trettio till antalet),
universitetslärare, prester och andra
berättigade deltagare i mötet, ogeneradt
sammanblandade med åhörare af olika stånd och
klasser. Hade man väntat sig att i
skol-lärarekorpsens yttre varelser finna någon
viss s. k. skolfuxaktig typ, så hade man
blifvit mycket bedragen. Våra skollärare
nuförtiden se fullkomligt ut som andra
menniskor, och hvad deras yttre vidkommer,
hade jag anledning endast till den
observationen, att de kunde indelas i skollärare
med kaftaner och skollärare utan kaftaner,
samt i skollärare med tjenstespännen och
skollärare utan tjenstespännen. Vid ett bord
framför kathedern satt den s. k. decanus
protocolli samt notarierne, och högst uppe
i kathedern mötets ordförande, stiftets
biskop.
Alltsammans tillgick otvunget och utan
all onödig ceremoni. Det hela hade en
verkligen glad anstrykning, som naturligen kom
deraf, att så många närvarande nu engång
hade fått tillfälle att offentligen uttala
saker, hvilka länge hade legat tryckande på
deras hjertan. Ordföranden ledde
diskussionen med en för hans framskridna
ålder förvånande lätthet och liflighet. Till
ingenting dylikt, som man hade
förnummit från prestmötet, kunde man här
märka spår.
Hade man ej förut hunnit blifva
närmare invigd i förhållandena, så hade man
dock haft mycket skäl att förundra sig
öfver den ytterliga hastighet, hvarmed de
flesta frågor bär blefvo afhandlade. Endast
vid en och annan fråga uppträdde någon
med ett utförligare och mara motiveradt
anförande, och desse upppträdande voro
vanligen icke egentlige skolmän, utan den
ene eller andre af de tillstädesvarande
pro-fessorerne från Helsingfors. Men
förhållandet var det, att skollärarne hade
sinsemellan diskuterat och afgjort alla frågor
förut. De hade nemligen bildat en slags
klubb, som likväl stod öppen för alla
intresserade, der de på eftermiddagarne under
ordförandeskap af decanus protocolli,
rektor Ahrenberg, afhandlade de frågor, som
vid följande förmiddags offentliga
sammanträde skulle förekomma. Och den
offentliga förhandlingen bestod derföre till det
mesta blott deruti, att decanus protocolli
för hvarje fråga uppläste det resultat, till
hvilket man vid det förberedande mötet hade
kommit. Saken vann säkerligen ganska
mycket på detta sätt att gå till väga, om också
de offentliga sammanträdenas intresse för
de åhörande derigenom i betydlig mån
förminskades.
Du skulle säkert vara föga road deraf,
om jag företoge mig att genomvandra hela
den vida skogen af sextiofem frågor, små
och stora, och alla just icke på lyckligaste
vis framställda och ordnade, hvilka vid
mötet afhandlades, samt meddela dig
svaren derå. Ville jag också göra det, så
kunde jag det ej. Jag öfvervarade endasfc
en dags så väl offentliga som förberedande
öfverläggningar, och mitt minne bär
sannerligen icke mera qvar ens allt hvad jag
derunder hörde och lärde. Men resultatet
af några vigtigare frågor, hvilka måste
intressera dig och hvarje vän af bildningen,
vill jag dock i korthet omtala.
Först vill jag omnämna den stora frågan
om skolans åtskiljande från kyrkan, ehuru
den enligt programmet afhandlades till allra
sist. I denna fråga var man icke här af
lika radikala åsigter, som man varit vid
mötet i Åbo. Man ville icke draga
skolorna undan domkapitlens inseende, mea
man ville att vid dessa skulle finnas en
särskild afdelning för skolstyrelsen, och.
att dessutom för hela landets skolverk skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
