- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1860 /
235

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235

inrättas en centralstyrelse i Helsingfors,
hvars organisation jag dock icke fick
tillfälle att höra närmare diskuteras. Man
ansåg vidare, att det borde stå skolläraren
öppet att, om han dertill kände kallelse,
öfvergå till prestaembetet, och att derföre
skollärarnes ekklesiastika
tjensteårs-beräk-ning borde fortfara. Men man ansåg en
sådan öfvergång ingalunda böra fortfara
att, liksom hittills, på sätt och vis vara
en nödvändighet, och man ansåg derföre
skollärarnes lönevilkor böra betydligt
förbättras.

Skola och gymnasium, ansåg man, borde
i de städer, der hvardera finnas,
sammanslås till en inrättning. Alla lärare i språk
och vetenskaper borde vara likställde i
öfrigt, men i afseende å lönerna indelas i
tvenne kategorier: lärarne å de högsta (n. v.
gymnasial-)klasserna, samt lärarne å de
lägre klasserna. I)e lägre lärarne skulle
till en början erhålla 500 rub., de högre
700 rub., men alla vara berättigade att
efter fem års och åter efter fem års tjenst,
ända till pensionsåldern, erhålla 25 procents
förhöjning å denna lön. Rektorer vid
läroverken skulle för viss tid utväljas af
lärarne sjelfve.

Rörande språkundervisningen i skolorna
kom man till det resultat, att densamma
borde börja med de tvenne modersmålen,
svenskan och finskan, och att i de s. k.
finska skolorna svenskan skulle intaga
alldeles samma plats med samma antal
timmar, som finskan i de svenska skolorna.
l5å latinets rätt hölls strängt, och man var
snarare benägen att öka än minska dess
antal lärotimmar. Utom fosterlandets båda
språk samt latinet skulle intet annat språk
än tyskan läras i de nuvarande
skolklasserna. Grekiskan och ryskan skulle
uppskjutas till gymnasial-klasserna, der
lärjungen skulle ha rätt att välja emellan dessa
tvenne språk. Hebraiskan skulle gå bort
äfven från de högsta klasserna.

Hvad fruntimmersskolorna angår, ansåg
man att antalet af läsetimmar i dem borde

ansenligen förminskas, och dessa skolors
ändamål borde vara att meddela den
undervisning, som för en bildad
familjemoder är nödig, men icke att särskildt
uppfostra guvernanter och lärarinnor.

Se der det hufvudsakliga resultatet af
några bland de väsendtligare frågorna.
Fullständigare redogörelser skola utan tvifvel
inom kort erhållas på annan väg.

Det offentliga sammanträdet på tisdags
förmiddagen slutades på ett särdeles
intressant vis. Just då ankom genom
Helsingfors en telegraf-depesch från
skolläraremötet i Abo, deri redogjordes för
utgången af de frågor man der under måndagen
hade halt före. Depeschens innehåll
åhördes med spänd uppmärksamhet, och svar
afsändes på samma väg till bröderne i Abo.
Med mötet i Kuopio hade man
olyckligtvis icke tillfälle att på detta sätt
kommunicera.

Efter slutadt sammanträde om tisdagen
hade samtlige gymnasii- och skollärare
inbjudit mötets ordförande samt dess icke
till skolstaten hörande deltagare o. s. v. till
en frukost-middag i societetshuset.
Stämningen var upprymd och lifvad, och den
ene talaren uppträdde efter den andre. Att
åter inom något år få sammankomma till
ett nytt läraremöte, tycktes vara allas
enhälliga önskan, och lika enhällig var den
önskan, att detta måtte ske vid ett allmänt
läraremöte i Helsingfors.

Bäst uttrycktes, efter mitt sätt att se,
det nu hållna mötets betydelse af en
talare, som yttrade ungefär, att han ansåg
mötet oeh dess förhandlingar icke i för sig
vara af så stor vigt och betydenhet, och
att han icke väntade några synnerliga frukter
af detsamma, men att dessa skolmötens
verkliga betydelse låg deruti att Finlands
skollärare hädanefter måste erkännas såsom
en sjelfständig korporation, utan hvars
hörande inga frågor rörande skolans
organisation mera borde kunna afgöras.

Och härmed slutar jag. Metropolitcmua.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1860/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free