Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSLYKTAN.
Utgifves hvarje Måndag
eller första helgfria
dag i veckan,
kl. 12.
1860,
:n 31
%i\m$m kn 50 Ingnati.
Pris: för helt är 2 rub. s:r;
för halft år 1 rub.;
för lösa numror
5 knp.
Ett tal af Victor Hugo.
På Jersey, en af de Normandiska öarne,
hade dervarande vänner af Siciliens sak
till d. 13 Juni d. å. tillrustat en stor meeting.
Hufvudändamålet var att göra en lysande
demonstration till Garibaldis ära och för
Siciliens oberoende; men tillika ville öns
innevånare dermed förena en manifestation
för Victor Hugo, hvilken under de första
åren af sin landsflykt bodde jiå Jersey,
men sedan af de lokala auktoriteterna blef
tvungen att söka sig en tillflykt på
Gner-nesey. Genom en adress, undertecknad
af 427 personer, inbjöds derföre den store
skalden och talaren att på Jersey låta höra
sitt manliga ord. Victor Hugo försummade
icke att hörsamma inbjudningen, och det
var vid detta tillfälle han höll följande
märkliga tal, som då framkallade den
obeskrif-ligaste enthusiasm, och som ingen efteråt
kan läsa, utan att känna sig hänförd af dess
glödande värme och dess höga, blixtrande
idéer. Thyvärr, måste dock dess skönhet
till stor del gå förlorad genom öfversättning.
Alina damer och herrar!
Jag följer er kallelse. Öfverallt der en tribun
uppreser sig för friheten och gör anspråk på mig,
der infinner jag mig, det är min instinkt: och jag
säger sanningen, det är min pligt- (Rör, hör!)
Sanningen, den låter så här: att i denna stund
det icke är tillåtet någon att vara likgiltig för de
stora saker, som äro under fullbordan; att till det
höga och stora allmänna befrielseverk, som nu är
börjadt, fordras allas ansträngning, medverkan, ra.-ka
ingripande; att icke ett enda öra får vara tillslutet,
att icke ett enda hjerta får vara tyst ; att dä alla
folk upphöja sitt gemensamma rop, det bör finna ett
eko i hvarje menniskas innersta; att den, som icke
eger mer än en toi, bör gifva den ät befnarene, att
den, som endast eger en sten, bör kasla den mot
tyrannerne. (Handklappningar.)
Må den ene handla, må den andre tala, må alla
arbeta! Ja, till verket alla! Vinden blåser. Må för
hjeltarne den allmänna uppmuntran vara deras själars
glädje! Må massorna af enthusiasm blifva purprade
som en glödande ugn! Må de, som icke strida med
svärdet, strida med idéen! Må ej en enda själ blifva
neutral, må ej ett enda hufvud blifva overksamt!
Må de, som kämpa, känna sig följde med intresse,
älskade, understödde! Må omkring denne tappre nian,
som står hög der nere i Palermo, brinna en eld på
alla Siciliens berg och ett ljus på alla Europas
höjder ! (Bravo ’■)
Jag har uttalat ordet: tyrannerne 1 Har jag
öfverdrifvit? har jag smädat den neapolitanska
regeringen? Inga ord. Här fakta:
Lyssnen noga. Det här är lefvande historia; man
kunde säga: blödande historia. (Hör!)
Konungariket Neapel — det hvarmed vi i
närvarande stund sysselsätta oss — har endast en
institution, polisen. Hvarje distrikt har sin
"bastonnad-kommission." Tva sbirrer, Ajossa och Maniscalco,
regera under konungen; Ajossa pryglar Neapel,
Maniscalco pryglar Sicilien. Men pryglet är icke annat,
än det turkiska medlet; denna regering eger
dessutom inkvisitionens utväg, tortyren. Ja, tortyren.
Hören. Kn sbirr, Bravo, fastbinder de anklagades
hufvuden emellan benen till dess de bekänna. En
annan sbirr, Poutillo, sätter dem på ett halster, och
upptänder eld derunder; detta kallas "den brinnande
länstolen." En annan sbirr, Luigi Maniscalco, chefen*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
