Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
slägting, har uppfunnit ett instrument; man sticker dit
in patientens arm eller ben, man vrider på en skruf,
och lemmen är krossad; detta kallas "engla maskinen."
En annan upphänger en menniska ifrån armarne vid
tvenne ringar i en vägg, ifrån fötterna i väggen
midt-emot; sedan detta är gjordt, hoppar ban på manuell
och bringar så den ena lemmen ifrån den andra. Mnn
har tnmakrufvar, som söndervrida fingrarne; man liar
en tourniquet för alt krama hufvuden, en jernring,
som tryckes tillsammans medelst en skruf, som
nästan bringar ögonen att springa ut. Stundom
kommer någon undan: en man, Casimiro Arsimauo, Hydde;
hans hustru, hans söner och döttrar grcpos och sattes
i hans ställe pä den brinnande länstolen. Cap
Zaffe-rana gränsar till en ödslig kusttrakt; till denna kust
hemta sbirrer säckar; i dessa säckar finnas menniskor;
man doppar säcken in i \attnet och häller den der
så länge tills den ickc mera rör sig; då drager man
upp säcken och nian säger ät den varelse, som är
derinne: "bekänn!"
Om ban vägrar, doppar man åter nod honom.
Giovanni Vienna, frän Messina, har på sådant sätt
gifvit upp sin sista suck. I Monreale voro en gubbe
och hans dotter misstänkta för patriotism: gubben dog
under piskan; hans dotter, som var hafvande,
afkläd-des och dog under piskan. Mine herrar, det är en
ung man om tjugu år, som gör sådana saker. Denne
unge man heter Frans 11. Detta tilldrager sig i
Tiberii land. (Bifallsrop!)
Är det möjligt? Det är authentiskt. Datum?
1860, det år, i hvilket vi lefva. Läggen till det.a hvad
som hände i går: Palermo förstördt af mörsare, dränkt
i blod, massakreradt; — läggen dertill denna
förfärliga tradition af städers förstöring, som synes utgöra
eu familje-mani, och som gör alt historien skull pä
nfskyväckande vis omdöpa denna dynasli och förändra
Bourbon till Bomba. {Hurrarop!)
Ja, en ung man om tjugu år begår alla dessa
rysliga gerningar. Mine herrar, jag förklarar det,
jag känner mig gripen af ett djupt medlidande, då
jag tänker på denne eländige lille konung. Hvilket
mörker! Det är i den åldern, dä man älskar, då man
tror, då man hoppas, som denne olycksalige
tortyrerar och dödar. Se der hvad den gudomliga rätten
gör af en olycklig själ. Den gudomliga rätten jagar
undan alla ungdomens ädla böjelser och sätter i
stället ålderdomens svagheter och grymheter; den lägger
den ärfliga traditionen såsom en boja öfver furste och
folk; don hopar på den nykomne till thronen
familjeinflytandena, förfärliga saker! Tag bort Agrippina
från Nero, tag Catharina af Medicis från Carl
IX, oeh man skall kanske icke ha hvarkon en Cail
IX eller en Nero. I samma minut 6om arftagaren
till den gudomliga rätten fattar i spiran, ser ban dessa
tvenne vampyrer nalkas, Ajossa och Maniscalco, hvilka
historien känner, hvilka annorstädes kallas Narcissus
och Pftllits, eller Villeroy och Bachelisr; dessa spö-
ken bemäktiga sig det sorgliga krönta barnet;
tortyren försäkrar honom, att hon är regeringen,
baston-naden förklarar för honom, att hon är auktoriteten,
polisen säger honom: "jag kommer från höjden"; man
visar honom hvarifrån han utgår; man erinrar honom
hans farfar Ferdinand 1, ban, som sade: "Verlden
regeras af tre 1’: Festa, Farina, Forca *)"; hans
farfar Frans I, försiitenas man, hans fader Ferdinand II,
karteschernas man. Skall han vilja förneka sina
fäder? Man bevisar honom, att han måste vara grym
af sonlig pietet; han lyder; den absoluta maktens
djuriskliet förvildar honom; och det är sä som det
finnes vidunder till bai n; och det är sä som
sorgligt-vis, ack! de unge konungarne fortsätta de gamla
ty-rannierna. (Långvarig rörelse.)
Delta folk måste befrias; jag ville nästan säga,
denne konung måste befrias. Garibaldi bar åtagit sig
det. (B rarorop.)
Garibaldi! Hvad är då Garibaldi? Det är en man,
ingenting vidare. Men en man i ordets bela sublima
bemärkelse. En frihetens man; en mensklighetens man.
IV/’, skulle hans landsman Virgilius säga.
Har han en armée? Nej. En handfull frivillige.
Krigsförnödenheter? Icke alls. Krut? Några
fjerdin-gar pä sin höjd. Kanoner? Fiendens. Hvad utgör
då hans styrka? Hvad är det som gör att ban segrar?
Hvad bar han med sig? Folkens själ. Han går, ban
ilar, lilius marsch är en löpande eld, lians handfull
män förvirrar regimenterna, hans svaga vapen äro
förtrollade, hans gevärskulor hålla stången med
kanonkulor; ban har med sig Revolutionen: och allt
emellanåt, i bataljens hvimmel, i röken, i elden, som
om det vore en af Homeri hjeltar, ser man bakom
honom gudinnan. (Bifallsyttringar.)
Huru envist än motståndet må vara, sä är detta
krig förvånande genom sin enkelhet. Det är en
stormlöpning, företagen af en man emot elf konungavälde;
hans bisvärm flyger omkring honom; qvinnorna kasta
blommor ät honom, männen slåss under sång, den
kungliga arméen flvr; hela detta äfventyr är episkt;
det är grannt, förskräckligt och förtjusande som ett
anfall af bin.
Beundren denna glänsande marsch-ruta. Efter
Marsala, Palermo; efter Palermo, Messina; efter
Messina, Neapel; efter Neapel, Rom; efter Rom, Venedig;
efter Venedig, allt. (Enthusiastiska handklappningar.)
Mine herrar, den kommer ifrån Gud, denna
bäf-ning i Sicilien, pä hvars himmel man nu ser flamma
patriotismen, tron, friheten, hedern, hjeltemodet, och
en revolution, som fördunklar Etna!
Ja, så skulle det vara, och det är herrligt, att
exemplet gifves åt verlden af eruptionernas land.
(Bravorop!)
O, när stunden är kommen, hvad ett folk doek
*) Fest, mjöl, galge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
