Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
Fru S. Alldeles, just det var min
me-ning.
Herr R. Sålunda komma vi förträffligt
öfverens. Låtom oss blott hoppas, att
"kapellet", när det uppträder i en ny gestalt,
icke mera skall gifva någon anledning till
rättmätiga klagomål öfver dess tillvaro,
och att dess gäster allt mera skola
ihågkomma på hvilket ställe de befinna sig.
Men så plumpt oartig må väl ingen vilja
vara emot den finska hufvudstadens publik,
att ban genom någon slags inskränkning
eller förbud sade den rakt i synen: det är
ådagalagdt att med tillgång till starka
varor ni icke kan berga er som anständigt
folk. — Ödmjukaste tjenare, fru Shangtil!
Barn-likkistor undangömda på
Kalmo-saari-holnic.
(llr ett blad frän min dagbok.)
(Insändt.)
Såsom ett sido- eller motstycke till de
af tidningarne sednast omtalade, i Åbo
nyligen funna, flera små likkistor, med i dem
undan8tuckna barn — en underrättelse, som
med skäl väckt mycken uppmärksamhet —
kunna vi anföra en annan icke mindre
intressant upptäckt, och det i större skala.
Vid framkommen till Heinävesi socken —
under mina sednaste sommar, i
fornforsk-ningsväg, företagna resor inom åtskilliga
landsorter i Finland — berättade för mig
bonden JohanErvinen frånParkkn by, bland
annat, att på en liten holme kallad
Kalmo-luoto eller Kalmosaari, belägen i Suurijärvi
sjö, under Karhüantaipale by, skulle
under en två alns hög sten — som, å ett berg,
stående å andra stenar, bildade
underjordiska grottor eller hålor — finnas 3:ne
stycken likkistor, tvenne ännu försedda med
lock, och inuti liggande benrangel, hvilka
åtminstone under trenne mans-åldrar, eller
öfver 100 år bibehållit sig här, oförändrade,
och om hvilka ingen i bygden ens
ryktesvis kände — när, och af hvem, de skulle
hafva blifvit här nedlagda; men hvarom
endast talet, och den allmänna tron, gick —
att detta skulle hafva skett förr än Ranta-
salmi socken fick sig egen kyrka *),
hvarunder Heinävesi iutill sednaste tider hört
såsom ett kapell. Så gåtlik, för att ej
säga föga sannolik denna uppgift än
förekom mig, och änskönt det härvid, i
anledning af mina frågor, upplystes, att kistorna
innehållit lik efter barn, beslöt jag likväl,
att sjelf, personligen öfvertyga mig om
förhållandet; hvarföre jag vid mina
vikingafärder öfver de Saiinenska sjöarne ej blott
gjorde en stor omväg för att komma dit,
utan lät jag af bräder sammanslå en liten
låda, för att dermed i förvar taga, om ej
hela skeletterna, så åtminstone deras
huf-vudskålar, för att kunna få dem i Helsingfors
närmare undersökta; helst jag i början
förmodade att de möjligen voro barn af
Zigenare, hvilkas likbegängelser vi icke
kärna, efter dem icke tillstaddes, eller
efter de icke fördes i vigd jord. Dessutom,
då dessa kistor icke, enligt vår plägsed,
blifvit nedmyllade i jordens förvar, der de
troligen undgått all uppmärksamhet, utan
då de på ett eget sätt blifvit anförtrodda i
den stora stenens hägn och skydd, så
innebar äfven denna omständighet ett visst
intresse för nyfikenheten och vetgirigheten,
och påminte oui tider, dä folket, äfven här
i norden, dyrkade och tillbad vissa stora
stenar (hvarpå vi ännu hafva alltför många
talande bevis), liksom detta, å andra sidan
erinrar oss om vissa nordostliga asiatiska
folkstammar, som än i dag utställa sina lik
i skogarne, ofvan jord, för att förtäras af
vilddjur och rofdjur. Derföre — efter att
hafva passerat Joutsenlahti och
Måkrän-selkå fjärdar — rodde vi omkring
Pisaman-niemi udde, och genom Kaukaleena till
Olhavanjoensuu, der vi stego i land, efter
7 fjerdedels mils rodd. Ilär qvarlemnade
jag min följeslagare, bonden och sågegaren,
eller som ban allmänt på orten kallas
"Brukspatronen" (Patruna) Petter Sopainen,
jemte sin båt och sitt följe, i det jag
begaf mig i sällskap uied hans min lerärige
*) Rantasalmi pastorat finnes redan stifiadt är
1595; men socknen torde förut bafva utgjort ett
kapell under Seäminge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
