Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
han hade sina svåra dagar, sina ögonblick
af förvirring och villfarelse, hvilka, till
olycka för de principer, som de representera,
de legitime arfvingarne af kungligt blod
äro underkastade liksom andra menniskor,
och om vi påminna om emigrationen till
England år 1848, detta brådstörtade
öfver-gifvande af fädernejorden, då den
revolutionära stormen var som häftigast, så är
det mindre för att framhålla ett sedermera
glömdt fel, än för att antyda huru just
detta fel blef gagneligt för Tysklands
framtida garantier. Man andas icke ostraffadt
ett fritt lands luft. Rest till England på
inrådan och yrkan af det mest blinda bland
partierna, gjorde Fredrik Wilhelm IV:s
bioder der på visst sätt sin konstitutionella
uppfostran, och det var der utan tvifvel,
som törsta tanken uppstod på denna
förening mellan prinsens unge son ocli
diott-ning Viktorias äldsta dotter, hvaröfver
Preussen med rätta nu visar sig så stolt.
Vi skola anföra en annan
omständighet, hvilken icke mindre än denna vistelse
i England skulle hjelpa prinsen af
Preussen att för alltid afskaka kotteriandaii. Man
påminner sig de våldsamma debatter, som
uppstodo angående förbundsförfattningen, i
hvilken majoriteten af församlingen i
Frankfurt fordrade en reform. Det var hela
Tysklands önskan, och Preussen borde
förena sig deri; men oaktadt de tappraste
ansträngningar strandade denna politik emot
illviljan hos Österrike, som vid denna tid
energiskt understöddes af Ryssland.
Prinsen af Preussen, hvilken öppet hade
förklarat sig för reformen, grep detta
nederlag djupt, och ifrån detta ögonblick vände
han ryggen åt ÆTrewø-partiet, hvilket aldrig
fattat, att det kunde finnas någon lycka
för Preussen utom i en absolut
undergifvenhet under Österrikes och Rysslands politik.
Soin det stred emot hans loyauté att bilda
en opposition emot sin broders styrelse,
så drog ban sig tillbaka till sitt
militärbefäl i Rhein-provinserna, hvarest han
qvar-blef ända till det ögonblick, då
orientaliska kriget kom för att ånyo bringa de
särskilda partierna i kamp. Man känner
den söndring i åsigter, hvilken uppstod
emellan konungen och prinsen af Preussen,
en söndring, hvaraf den ryska
ambassaden, med tillhjelp af ÅVøiMr-partiet, visste
att draga många fördelar och hvilken
föranledde krigsministern general Bonins
afsked. Öfverallt annorstädes, än i skötet
af denna så innerligt förenade kungliga
familj, hade en sådan händelse kunnat
medföra de ledsammaste följder. Den
obrottsliga vänskap, som dessa tvenne ädla
hjertan helgat hvarandra alltsedan barndomen
utstod detta prof, liksom så många andra,
och om prinsen af Preussen i sjelfva
verket var i begrepp titt aflägsna sig ifrån
affärerna, så svarade konungen på detta
ryck af nedslagenhet med att utnämna
honom till öfvorgeneral öfver infanteriet, en
väldighet, motsvarande den af fältmarskalk,
hvarmed det icke är brukligt i Preussen
att en prins af blodet beklädes.
Denna ömma tillgifvenhet emellan de
två illustre bröderne, hvilken ingen
tillfällighet någonsin blifvit öfvermäktig,
förklarar den kris af smärtsam tvekan, som
prinsen af Preussen måste genomgå, då
ban under sin broders, konungens lifstid
sattes i besittning af högsta makten. Att
fortsätta en sådan politik som Fredrik
Wilhelm IV:s, hvilken ban under de sednare
åren öfverallt offentligen hade förnekat,
detta kunde icke öfverensstämma med
värdigheten i hans karakter. A andra sidan
förebrådde honom hans samvet.sgrannhet,
att införa i styrelsen principer, hvilka ban
visste icke fullkomligt vara konungens.
Hvad skulle Fredrik Wilhelm IV tänka
om hans uppförande? Hvad skulle hans
högtälskade bioder säga, oin det
lyckligtvis hände, att lians själ en dag
vaknade upp ur denna dvala, som nedtynger
den? Lägg dertill, att ryktet om dessa
förändringar kunde hinna till den höge
sjuklingens öron, åtföljdt af de mest illvilliga
kommentarier. Skrupler, skall man säga:
må vara skrupler, så mycket mera som de
i den tid, hvari vi lefva, blifva nog säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
