Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
hvilken han håller samfällt med en granne. För att
bevisa sanningen häraf, äfvensom att detta ej var
något alldeles enstaka faktum i den vägen, skickar
jag dig medföljande intyg, hvilka jag beder dig
tillhandahålla dem, som möjligen kunna intressera sig
för denna ointressanta historie*).
Jag får mina bref från Helsingfors vanligen 10
ä 12 dagar gamla, således både kan ocb bör en
tid-nings-reqvisition tidigare än efter sju veckor, hvilket
herr postförvaltaren påstår ej vara för länge, bära
frukt, ifall med reqvisitioner expedierande ej
fördröjes hvarken ä ena eller andra orten mer än
nödigt och anständigt är.
Ursäkta detta tråkiga bref, men ser du, jag har
vissa fördomar i några punkter och deribland i den
att beskyllas för osanning. Tudderus.
*) Ett af dessa intyg upplyser derom, att ett d.
6 Mars d. å. reqvireradt exemplar af Hifors
Tidningar kommit sin reqvjrent tillhanda d. 13 Maj, således
(i7 dagar efter rekvisitionen. lled.
Kopistens krönika.
D. 15 Sept.
Regnet blir allt mera sällsynt, men den vackra
eftersommaren, som påräknats, blir kanske en
ramlad illusion. Hösten hotar att bryta in "med all fart;
man liar redan haft dagar af atnper kyla, och
landtmannen skädar med bekymmer mot det är som kommer.
Alexanders-dagen iirades i tisdags med parader,
kurer, uppvaktningar, uniformer, banketter,
illuminationer, musik och allt annat godt. Endast nyheter
saknades.
I dag f. m. försiggick termins-inskriptionen vid
universitetet. Vice-kanslcr öfvervarade akten, lärarne
voro temligen mangranut församlade, och äfven
antalet af närvarande studenter ,, var ganska talrikt.
Rektor prof. Arppe höll, såsom vanligt ett längre
tal, hvilket följdes med det spändaste intresse. De
mänga märkliga ord, som lian uttalade, vore utan
tvifvel förtjenta af en större offentlighet, och man
hoppas derföre att talet, i likhet med ett par
föregående, kommer att utgifvas från trycket. Att i
korthet referera detsamma, är en ömtålig sak.
Endast så mycket mä här nämnas, att hr A. först
vidrörde sin egen ställning såsom rektor, och yttrade sin
åsigt vara, att ledningen af den akademiska ungdomen
bör byggas icke på förtroende, utan endast på lag
och rätt; att han vidare beprisade den ordning
hvarigenom studenterne på sednare tider utmärkt sig och
hvarföre den inom staden vunnit allmänt erkännande;
att han yttrade åtskilligt om de försök, som af
illviljan oupphörligen göras, att nedsvärta universitetet i
högsta maktens ögon; att han öppet talade om och
varnade för de ungdomliga yttringar af bristande
loyauté (.loyaute icke det samma som servilistu), som
någon gång vid universitetet gifva sig tillkänna; samt
att ban slutligen kom till kapitlet om promotionen
framställde deras egentliga betydelse och den
betydelse af national-fester, de på sednare tider bos
oss erhållit, och thy värr uttalade sin förmodan att
deras tid i värt land redan vore ute. — Efter slutad
akt ä universitetet hölls i Nikolai kyrkan predikan af
prof. Granfelt.
Bland de talrika skarorna af nyligen
återvända resande frän utlandet, befinna sig professorerne
Nylander ocb Lindelöf, hvilka båda sedan sommaren
1859 vistats pä utländsk botten, hufvudsakligen i
Paris.
Do flesta föreläsningar vid universitetet torde
vidtaga under ingående vecka. — En medicinsk
licen-tiat-dispiitation af kand. O. Myréen "Om Cirrhos i
lefvern" ventileras d. 19 Sept.
Ilr Marcus Larsons exposition har under veckan
lockat en talrik publik till en at’ universitetets
lärosalar. Det är ett briljant galleri af taflor man der
får skåda. Norska ijärdar och fjellar, småländska
skogar och forsar, bohuslänska klippor, lugna oeh
stormande vatten, fyrbåkar, brinnande ångfartyg,
svarta moln, bleka månar, åskor och blixtar — der
är mycken omvexling af ämnen i br Larsons taflor,
och dock är det ej svårt att igenkänna samme
mästare i dem alla. Man måste skänka sin beundran
ät denne målare; vattnet, hafvet målar icke mången
som ban, och när man ser dessa lointailler, der haf
och himmel gä tillsammans, kan man ställa honom
i bredd med de störste landskapsmålare. Han kan
måla skönt och sannt; men ban älskar framförallt
effekten, och derföre finner man i de flesta af hans
taflor en förunderlig blandning af sannt och falskt,
af skönt och fult. Expositionen torde till följe af
föroläsningarnes begynnelse komma att upphöra med
denna vecka.
För musiken i Helsingfors randas nu ön ny tid.
Hr v. Schantz väntar endast pä första ångbåt frän
Lubeck för att få sitt kapell kompletteradt. Utom
br Job. Lindberg, räknar hr S. till sin skara fem af
de unge landsmän, som med understöd vistats vid
konservatorium i Leipzig, samt dessutom nägra andra
Finnar, som förut tillhört de militära musikkorpsorna;
resten utgöres af Tyskar. Ilr S. lär ha för afsigt
att under hösten och vintern gifva ett större anlal
musikaliska soiréer för billig entrée, ifall publiken
uti sådana nöjen finner behag, och man kan hoppas,
att den första icke mera länge låter vänta uppå sig.
I detsamma detta nya kapell organiserar sig,
upplöses en annan inhemsk musikkorps, finska
sjö-ekipagets. Det tillstånd af osäkerhet, hvari ekipaget
för närvarande befinner sig, liar gjort att
officers-korpsen icke längre ansett sig kunna uppehålla en
egen orkester. Den förtjenstfull fältväbeln
Levander, hvilken under en lång följd af år ledt denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
