- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1860 /
324

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

för sina historiska forskningar, och bör icke,
såsom det göres af vårt Litteraturblad i
dess anmälan af Nya Nordiska dikter,
förblandas med skalden A. Munch. Denne
sednare lefver här och är numera anställd
som docent vid universitetet. D. v. s. denna
plats är åt honom jemte extra anslag
gifven af storthinget på det ban, den i
många år aktade skalden, må lefva oberoende
på gamla dagar. Sàsoin lyriker är ban väl
störst och hans dramatiska arbeten tyckes
man ej vilja rätt erkänna. Du kommer väl
ihåg, att det var häftig strid då hans "Lörd
William Russel" först gick öfver scenen.
Han har i dessa sista tider, i anledning af
kröningen i Norge, äfven skrifvit ett litet
dramatiskt stycke, benämndt
’Kongehal-len i Bergen", om hvars värde tidningarne
nu tvista. Stycket har många rätt vackra
partier, men kan ingalunda betraktas
såsom en dramatisk konstprodukt af något
egentligt värde. Hans diktsamling "Sorg
og Tröst" känner du. Den är nu
nyligen öfversatt till tyska. Ett par utmärkt
vackra stycken af honom finnes i hans
"Digter og Fortællinger", men annars
måste jag säga, att jag ej tycker honom stå
så högt, som man velat påstå. En annan
af Norges förnämste poeter, Welhaven,
lefver såsom professor i filosofi vid
universitetet, men man säger att hans
poetiska ådra numera runnit ut, åtminstone har
ban ej på sednare tider skrifvit något, som
kommit till allmänhetens kännedom. — Bland
de författare, hvilka skrifva i obunden stil,
intager utan tvifvel, åtminstone bland de
yngre, Björnstjerne Björnson första
rummet. Hans "Synnöve Solbacken", och jag
hoppas numera, sedan den är öfversattt,
äfven hans "Arne", är väl känd hos oss.
De äro också guldkorn, sådana man viil
icke alltför ofta träffar inom något lands
litteratur. Utom diverse andra mindre
berättelser i samma stil som dessa, hvilka
finnas strödda i tidningar och kalendrar,
bar han äfven utgifvit ett par dramatiska
arbete n, det ena något större, under namn
"Halte Hulda", och det andra ett litet stycke,

benämndt "Mellem Slagene." Dessa,
tycker jag, kunna dock ej mäta sig med hans
berättelser. (Slut följer.)

lErcf från Storkliolin.

Jag afskrifvet- här för Papperslyktans
räkning några stycken ur mag. A. Sohlinans
"Utflygt åt öster", hvilken naturligtvis är
så godt som okänd i Finland. Jag är för
god patriot, för att utvälja andra bitar än
sådana, som innehålla alldeles oblandade
loford om saker och personer i vårt land.

Se här först hvad br S. säger om
första anblicken af Helsingfors ifrån sjösidan:

Jas erinrar mig nu, att jag ofta hört omtalas,
att Helsingfors skulle vara en vacker stad med
utmärkt belägenhet; men jag har icke närmare fästat
mig dervid eller, såsom Stockholmsbo något bortskämd
och med stora pretentioner i den vägen, tänkt att
den skönheten väl icke lönade mycket att tala om.
Jag blef derföre i hög grad öfverraskad af den
ståtliga anblick Helsingfors företer, dä man, passerande
Gråhara bäk och svängande nästan rundt om
Wargskären, på hvilka Sveaborgs fästen höja sig, omsider
löper in genom det trånga sundet mellan Gustafssvärd
och Skanslandet*), samt ser den finska hufvudstaden
i all sin fägring och prakt utbreda sig pä en halfö,
rik pä pittoreska höjder, nästan pä alla sidor
omfluten af hafvet och omkransad af en vacker archipelag
af öar och holmar. Det är ingen öfverdrift att hiir
tala om prakt, ty vid anblicken af de magnifika
villorna eller privata lustslotten à Ulrikasborgs höjderna
samt den mängd palatslika byggnader, som utbreda
sig framför hamnen och på sidan om de vackra
espla-naderna, drömmer man sig förflyttad långt bort frän
det fattiga Suomilandet och tycker sig se en
hufvud-och residensstad för något stort och rikt land.

Vidare ett litet ställe om den allmänna
andan i Finland:

Det är svårt att efter några få dagars vistelse n
en plats döma något tillförlitligt om tonen och andan
derstädes. Men sä vidt jag kunde uppfatta det, råder
inom den bildade finska befolkningen, äfven inom
tjenstemannaklasson, eu jemn och lugn frimodighet,
en varm finsk patriotism oe.h en sjelfkänsla, som icke
lätt kan qväfvas eller böjas, äfven om den sättes på
mycket härda prof. Utan tvifvel har den nationella
finska rörelsen gjort mycket godt, för såvidt den
af-sett — ioke, såsom fallet varit med ytterligheternas

*) Sedan det sista kriget äro alla andra inlopp
spärrade genom försänkningar, sä att fartyg, som komma
vesterifrån, måste göra en mycket läng omväg för
att komina upp till staden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1860/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free