Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
sagor. Jag bör dessutom tillägga, att Helsingfors
universitet har blifvit medelpunkten för ett ganska
verksamt intellektuelt lif. — O. s. v.
Mon dessa rader nästan bevisa, att den
sköna och lärda furstinnan känner
Hel-singfors-lifvet endast genom någon flyktig
och i vissa delar alltför artig beskrifning.
Om hennes kunskaper i de finska sakerna
också i öfrigt just icke höra till de
grundliga, då kan man väl icke förundra sig
deröfver; ett vetande, som sträcker sig så
vida omkring, kan icke öfverallt tränga
lika djupt. Hon har i alla fall ett ganska
klart begrepp om vår politiska ställning
till Ryssland, hon känner namnen på våra
förnämste nutida poeter (Fredrika Bremer
räknar hon också till en af de våra), och
framförallt bar hon med stort intresse
studerat sin Kalevala. Det är ur Kalevala
hon egentligen hemtar allt det, som hon
har att förtälja om Finlands qvinnor; hon
meddelar derur i prosaisk öfversättning
ganska långa stycken, hvilka tjena henne till
att karakterisera qvinnans ställning i vår
forntid. Hr Léouzon Leducs arbeten
utgöra väl hufvudkällan för hennes finska
insigter; men Kalevala tyckes hon känna
också på någon annan väg; åtminstone är
det icke hr L:s öfversättning hon i sina
utdrag begagnar. För öfrigt sträcka sig
hennes studier äfven till Castréns resor
och ethnologiska föreläsningar.
Hvad boken Les femmes en Orient
innehåller om Finland och dess qvinnor, är
väl icke i ocb för sig förtjent af mycken
uppmärksamhet. Men det har alltid ett
värde genom den hand, från hvilken det
utgått. Ty man kan aldrig låta bli att
skänka sin djupaste aktning åt en
författarinna af så upphöjda tänkesätt och syften,
som grefvinnan Dora dTstria. U.
En liten fråga
till tidningen Wiborg.
I N:o 115 af "Wiborg" läsas några
betraktelser öfver finska konstföreningens nu
i Wiborgs stad pågående tafle-exposition.
Tidningen kommer till den slutsats, att
målarekonsten i vårt land icke tagit "något
jättesteg" framåt under det förflutna året,
samt att "konsten hos oss går i barnskor."
"Obilligt", tillägger bladet, "vore väl äfven
att ännu begära annat, i betraktande af
de ringa hjelpmedel, som stått
konstföreningen till buds, och det är ingalunda af
skoningslös köld för konstens hos oss ännu
späda och ömtåliga sak vi oförbuhållsamt
anmärka härom. Men då röster höjt sig,
hvilka redan påyrka upprättandet af en
finsk konstakademi, kunna vi ej underlåta
att framhålla det inkast fosterländska
konsten sjelf vid expositionen tyckes göra mot
sådana för densamma välvilliga afsigter.
Under det utvecklingsstadium, hvarje den
hos oss ännu befinner sig, skulle en
akademi sannolikt mera skada än gagna dess
utveckling." O. s. v.
Dessa ord äro yttrade "för konstens
egen skull" och säkerligen mycket väl
menade; men hvad är det, som med dem
egentligen menas? Derföre att
målarekonstens framsteg gå långsamt, derföre att
konsten ännu hos oss går i barnskor, derföre
att ringa hjelpemedel hittills stått
konstföreningen till buds, — derföre måste
konsten protestera emot inrättandet af en
konstakademi, derföre måste en sådan komma
att skada dess utveckling!!! — Lasarens
förstånd står här stilla.
- Kanske hvilar möjligen bela detta
resonnemang på ett tryckfel, såsom det stundom
i "Wiborg" plägar hända? — Är så icke
fallet, så atihålles att få veta hvilka
underbara vägar tidningens tankar gått för
att komma till så egendomliga slutsatser,
samt att blifva upplyst om den
föreställning tidningen gör sig om den föreslagna
finska "konstakademien"? AJetr.
Kopistens krönika.
D. 13 Okt.
Väderleken, den kan man ej nuförtiden tala om,
— den är "med misstänkliga omständigheter besvärad."
Himlen ser ut, som vore den en väldig komité af
tjonka svarta tankstreck, och den, som ser så
tankfull ut, den måste bestämdt — pä någonting tänka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
