Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
land i framtiden, hennes fädernesland
pånyttföda återuppväckt. Och när hennes
röst helsar den helvetiska friheten, så slår
hennes hjerta för den rumäniska friheten."
Detta om hennes bok öfver Schweiz.
Grefvinnans sednaste arbete:’, Les
femmes en Orient är tillägnadt hennes lärare,
den förut omtalade Pappadopulos.’ Bokens
syftemål angifves i töljande ord:
Occidenten erinrar sig icke mera i vara dagar
allt d«t, som Orienten för den liar gjort; den
glömmer gerna såväl minnena från forntiden som
renais-saneens under. Det7finns*ltillochmed en skola, som
systematiskt "sätter sig före att nedsvärta
^Orientaler-no, deras religiösa institutioner, deras traditioner,
deras idéer och deras lagar. Qvinnorna ha icke heller
blifvit skonade. .Jag försöker i detla arbete att svara
deras förtalare, efter att förut ha bjudit till att
försvara vår kyrkas friheter. En annan skall gäng
jag vederlägga audi a beskyllningar.
Jag vet hvad som fattas oss, och jag har icke
blundat för våra villfarelser och våra fel, lika litet i
denna bok som i mina öfriga skrifter. Men fordrar
icke rättvisan, att sedan man talat om våra fel, man
också säger någonting om våra goda egenskaper och
de tjenster vi ha gjort.
Arbetet har den fingerade formen af en
samling af bref, skrifna från olika orter
af en ung Albanesiska till en väninna i
Frankrike. Tvenne volymer äro utkomna.
I den första skildras efter hvarandra de
rumäniska, bulgariska, serviska,
albanesiska, grekiska och turkiska qvinnorna. I
den andra delen talas om de ryska,
polska, lettiska, iraniska qvinnorna, och
slutligen om qvinnorna af den
finsk-mongoliska stammen i dess särskilda utgreningar.
Dessa’tvenne delar hålla sig således
hufvudsakligen inom Europa;’framdeles
ämnar författarinnan också behandla Asiens
qvinnor.
Les femmes en Orient är icke att
ethno-grafiskt arbete, icke heller en
resebeskrifning, icke heller en samling af sånger och
sägner, — men litet af allt detta.’ Någon
annan ordning och plan, än den att hvarje
folk afhandlas för sig, söker man fåfängt
i verket. Det är en oändligt rik samling
af notiser af alla slag, af historiska
berättelser oeh anekdoter, af sånger och
sagor, af allt, som på ett eller annat sätt
kan tjena till att karakterisera de berörda
länderna och folkeu. Det iir en frukt at
vidsträckta resor och af förvånande studier
i alla länders litteraturer. Men på
grupperingen, på ordnandet af sitt material
liar, som sagdt, författarinnan icke användt
mycken möda, och så intressanta och
lärorika bokens detaljer och så ädla dess
tendenser än äro, så betages man derföre
likväl vid dess läsning af en liten yrsel och
matthet.
"Les Finno-Mongols" utgöra föremål för
hela tre böcker af ur.me Dora dTstrias
arbete; — "den finsk-samojediska grenen",
"den mongolisk-mandschuiska" och "den
turkisk-tatariska" ha hvarochen sin särskilda
bok. Det är den första af dessa böcker,
som rörer oss. Den består af fem bref:
det första om Finskorna i
Östersjö-provinserna; det andra om de egentliga
Finskorna, les Finlanclaises; det tredje om
Lappskorna; det fjerde oin Finskorna af
permiska, bulgariska och ugriska grenarne;
det femte om Samojediskorna.
De fyra sistnämnda af dessa bref äro
skrifna från Helsingfors. Har grefvinnan
Dora d Istria under sitt rätta namn:
furstinnan Koltzofi-Massalsky, också
verkligen besökt Helsingfors? — det är en fråga,
som vi ännu icke lyckats få utredd.
Sannolikt icke. Hon gifver visserligen på ett
ställe följande glänsande skildring af
sällskapslifvet i Helsingfors:
"I en sä civiliserad stad som Helsingfors, i dessa
kretsar, der man hvarje ögonblick hör en Lamartines,
en Victor Hugos, en Manzonis, en Longfellows namn
ljuda tillsammans med namnen af Runeberg, Tegnér,
Puschkin, är det icke underligt om inan lätt glömmer
traditionerna frän de barbariska tiderna. De linska
sedernas traditionella enkelhet försvinner jemte de
gamla minnena. S:t Petersburgs lyx utgör mönster
för embetsmännen och adeln. X "det blida Suomis"
("la douce Suomi") hufvudstad äro salongerna lika
eleganta som i Occidentens stora städer, och denna
aristokratiska societet *), spirituel och verkligen
upplyst, erinrar icke på minsta vis om de råa seder, som
med ett visst behag äro beskrifna i Iialevalas sällsamma
*) Societeten delar sig här i två klasser, den
borgerliga och aristokratiska. Liksom i alla de
länder hvilkas organisation påminner om medeltiden,
blanda sig dessa tvenne soeieteter icke tillsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
