Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSLYKTAN.
Utgifves hvarje Måndag
eller första helgfria
dag i veckan,
kl. 12.
1861.
:n l\
%i\m$m kn T lannori.
Pris: för helt år 2 rub. s:r;
för halft år 1 rub.;
för lösa numror
5 kop.
Bref till Fritz.
(Med anledning af "Fänrik Ståls Sägner II.")
Du har väl redan gång på gång
genomläst och beundrat Fänrik Ståls nya
sånger? Hvilken är den vackraste? frågar sig
en och hvar. Man läser, beundrar, gråter,
ler ... och stadnar oftast vid att anse den sist
lästa vara den bästa, hvarföre äfven
totalomdömet hitintills utfallit nära nog sålunda:
?’de äro alla de bästa." Det kan här nu icke
blifva fråga om hvad kritiken har att
anmärka emot det eller det stycket. Kanske skall
den hafva ett och hvarje att säga, men tills^nn
har den varit tyst. Finlands skalder,
kri-tici och litteratörer stå alla med hatten i
hand, djupt bugade inför sångarkungen.
Din vän står naturligtvis, såsom en af
publicitetens extraordinarier, på behörigt
afstånd, och förmår allra minst fälla något
omdöme. Han kan endast fälla
hänryckningens tårar.
Dessa sånger hafva åter framkallat 1808
års krig i vårt minne. Ur de
krigshistoriska teckningarne letar inan ånyo fram alla
tillgängliga notiser om de besjiingne
hjältarne, för att närmare lära känna desse
män, som gifvit ämne till skildringar af så
mycken skönhet. De flesta af dem, som
skalden besjungit, vänta ännu på sin
lefnadsteckning; — ty säkert är att mången vore
en sådan värd.
I. saknad af sådana teckningar, skall du
viil icke misstycka, om vi i korthet
rekapitulera hvad man ur hittills tryckta källor
vet att berätta om Fänrikens hjeltar. Det
är allt, för en del läsare, kända saker, men
torde likväl, såsom berörande dagens
intressantaste samtalsämne, icke vara
alldeles ovälkommet. Mycket är det icke, man
i denna väg har att tillgå, hvarföre du
äfven får ursäkta det följandes brister.
Först några ord om "den stolta
Björneborgska marseliensom numera ljuder i
hvarje vrå af Finland, med de sköna,
kraftiga ord, dem Runeberg lagt uti den
förevigade hjelteskarans mun — och hvilka
deras söners söner skola bära på sina läppar.
Utur en insänd artikel i H:fors Tidningar
för 1857 låna vi några uppgifterom denna
marsch. Den skulle först hafva kallats
"Bonapartes marsch" och såsom sådan
blifvit af kapellmästaren Dupuy i Stockholm
utförd i ett sällskap af några Bonapartes
beundrare. Om den är ett låri från
Frankrike eller en komposition af nämnde Dupuy,
vet man icke. Troligen pulserar dock franskt
blod i dess toner, ty från ett hänryckt,
stolt och segrande folk måste den
härstamma. Likaledes är det okändt, om
namnet på marschen är fransyskt eller om de
förtjusta åhörarne uppkallade den efter sin
afgud. Detta skulle hafva varit vid tiden för
Napoleons egyptiska fälttåg. GustafTV:de
Adolfs hat till Bonaparte föranledde dess
offentliggörande under ett annat namn. Den
blef sedermera Svea lifregementes
festmarsch. Såsom sådan lärer den äfven
blifvit upptagen af Björneborgarne, och troligt
är att den i samma egenskap skallat på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
