- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
41

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PAPPERSLYKTAN.

Utgifves hvarje Måndag
eller första helgfria
dag i veckan,
kl. 12.

1861.

Än 6.
^Isingfors tott 11 Jtbrttari.

Pris: för helt är 2 rub. a:r;
för halft år 1 rub.;
för lösa numror
5 kop.

Gasverket och Gaslysningen i Helsingfors.

Gaslysningen och det nya theaterhuset
hafva, jemte kölden, de sista tiderna utgjort
föremål för hufvudstadsboernas samtal och
synnerliga uppmärksamhet, men med den
skilnad att, då knappast något godt?
försports om theaterhuset och kölden, man
haft högst litet att anmärka emot
gaslysningen. Öfverallt, hvarest nemligen en
gasflamma kunnat antändas, har det varit
fler-faldt ljusare och trefligare än eljest, och
man har varit nöjd, fullkomligt nöjd. Att
de, "gamla flammornas" antal vid sådant
förhållande minskats, kan icke förundra; ty
man tänker numera genast på
"lysningskalas" vid uppträdandet af en ny flamma.
Skada är det blott, att man ännu ej
allmännare kunnat komma i åtnjutande af den
trefnad, som den nya upplysningen
med-förer; men man väntar beskedligt och
hoppas.

Låtom oss, innau vi begifva oss nedåt
gloet, hvarest källan till den öfver
Helsingfors uppgående glansen fått sin plats,
helt flygtigt kasta en blick på
gaslysningens historia. Ur jordens sköte hafva i alla
tider brännbara gaser uppstigit, några
sjelf-antändliga, andra ej. Vesuvius och Aetna
samt andra representanter för jordens inre
hafva stundom illuminerat med gas.
Äfven från mossar och andra ställen på
jorden uppstiga ständigt brännbara gaser och
den genom Georg Stephenson verldsbekant
blifna mossen, Chat-Moss, öfver hvilken

han ledde verldens första jernväg, är, att
man så må säga, genomdränkt af brännbar
gas, som man ock i mindre skala försökt
använda, De irrande lyktgubbarnes
bedrägliga sken bärrör från brinnande gas; men
de flesta af dessa naturliga gaser äro för
litet kolhaltiga för att sprida något
särdeles klart sken, och man blef derföre
betänkt på att förmedelst konst söka
framställa en lämplig lysgas. Mindre försök
gjordes i England utaf Shirley 1659 och
dayton 1739, men först 1792 var det som
Murdock med afgjord framgång tog saken om
hand. Han upplyste sagde år sitt i
ßed-rutli i Cornwall belägna hus, och 1804 blef
genom hans försorg ett faktori, tillhörigt
Boulton och Watt i Soho, upplyst med gas.
Sköljande år anbragtes gaslysning af
honom vid ett bomullsfabrik i Moncb, och
ett annat i Halifax erhöll samma år
gaslysning genom Clegg, hvilken äfven gjort
sig mycket förtjent om denna nyttiga
industrigren. Då en parlamentsakt 1810
tillstadde inrättandet af "London and
Westminster Chartered Gas-light and Coke
Company" blef likväl förut gasens nytta erkänd
och när Westminster Bridge i London för
första gången, den 31 December 1818,
eklä-rerades med gas, blef gaslysningens triumf
fullständig. Efterhand har i England hvarje
by, och i nästan hela den öfriga
civiliserade verlden åtminstone alla större städer
ansett sig böra draga nytta af
gaslysningen. Länge var det dock som endast gas
beredd af stenkol använde», och flöte iå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free