- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
42

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

fänga försök att ifrån vanlig ved framställa
lysgas gjordes ända till 1849, då professor
Pettenkofer i München lyckades deri. Man
liade derintills ifrån träd erhållit endast gas
af för liten kolhalt för att kunna lysa
tillräckligt. Pettenkofer fann, att man användt
för svag värme vid beredningen och att
blott en större värmegrad fordrades för att
erhålla lysgas från träd, af lika stort värde
som den från stenkol samt gjorde
derigenom en ej ovigtig tjenst at de länder, der
skogar ännu finnas, så mycket mera som
hvilket trädslag som helst och äfven rötter,
spånor och sågspån kunna vid
fabrikationen användas. Trädgasen, som i flera fall
liar företräde framför stenkolsgasen, har
vunnit någon utbredning i Tyskland; men,
eget nog, skall man ännu ej i Sverige
använda den, ehuru man för närvarande
lärer vara betänkt derpå.

När man ändteligen i Helsingfors bör-

O O

jade finna, att det gamla sättet att
upplysa gatorna var det sämsta möjliga och,
efter många förslag och underhandlingar
på olika håll, uppgjorde kontrakt med det
nuvarande bolaget, blef det trädgas, som
framdeles skulle sprida en klarare
upplysning öfver Helsingfors. Mycket snabbt för
våra förhållanden i allmänhet och med
afseende å mötande hinder isynnerhet,
uppstod gasverket sjelft, hvars små
tegelbyggnader med den höga skorstenen redan äro
bekanta för hvarje Helsingforsbo. Med
anskaffandet och ankomsten af rören gick
det deremot långsammaie än möjligen
kunnat ske, hvarföre äfven rörläggningen
och gatornas upplysning ännu ej är
fullbordad. Nu står dock gasverket färdigt,
om också icke på obestridd plats, och
har, enligt säker uppgift, fått rätt
vackert betala för den skyndsamhet, hvarmed
det blifvit uppfördt; men så har det å
andra sidan att hoppas det bästa utaf
framtiden.

Det yttre af gasverket är icke särdeles
anmärkningsvärdt. Byggnaderna äro, som
sagdt, små och den höga skorstenen är
d«t enda, som tilldrager sig uppmärksam-

het och antyder, att någon industrigren
derstädes uppslagit sina bopålar. S: "irre
behöfva de dock ej vara. Helsingfors skall
länge nog kunna förses med gas derifrån,
innan för sjelfva fabrikationens skull några
nybyggnader måste uppföras; att bygga
större hade derföre med skäl kunnat anses för ett
obetänkt slöseri. I den byggnad, öfver
hvilken skorstenen höjer sig, är den egentliga
härden för upplysningen. Inkommen dit
tycker man till en början, att intet är att
ses. Ifrån en mur utskjuta några stora och
ellipsformiga rör, hvilka dock äro
tillslutna, så att man ej kan se hvad de innehålla,
och ifrån dessa utgå vanliga rör rakt uppåt
och leda till några på muren stående
kistor af jern. T de förra af dessa rör,
retorter kallade, som när de öppnas visa sig
vara helt och hållet glödande, införes den
förut bakom ugnen väl torkade veden med
den största skyndsamhet, och vanligen
införes deraf hundra skålpund i en retort.
De slutas åter väl till och en förbindelse
utåt underhålles blott genom de rör, som
gå till kistorna på muren. Den insatta
veden sönderdelas snart, men enär ingen
luft får tillträde, förbrinner den ej såsom
i vanliga ugnar, utan de bildade
produkterna utgå genom de omnämnda rören. Tjära
och trädättika afsätta sig först, till största
delen i de genom vatten afkylda kistorna,
gasen fortsätter vidare sin väg utom
byggnaden och alkyles allt mer under passagen
genom rörledningen, som på yttre sidan
af huset är af en derför erforderlig längd, går
åter in uti byggnaden och passerar genom
cylindrar fyllda med sågspån, hvilka
ständigt fuktas med vatten. Från dessa
cylindrar fortsätter den afkylda gasen sin väg
till lådor fyllda med kalk, af hvilken all
kolsyra upptages och fullkomligt ren går
den nu genom gasuret till reservoiren,
hvari den förvaras till framtida
begagnande. Denna reservoir den så kallade
"gasklockan", befintlig i en för den uppförd
skild byggnad, utgöres af en stor klocka
af jernplåt, nedsänkt i ett rum fylldt med
vatten. Ju mera gas som inkommer i denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free