Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
hvilka jag alldeles icke känt, om en
trängtan, som jag icke hyst. Jag var ur min
fattning, helt och hållet förbluffad öfver
mig sjelf. Jag fann mig sjelf afskyvärd
och löjlig tillika. Jag forskade efter, hvad
som egentligen felats mig. Det hade varit
mig en verklig glädje, om jag helst
funnit, att jag varit förälskad i någon. Men
jag befann mig i dén högönskeligaste
jemnvigt, och min ärlighet förehöll mig bittert,
huru ovärdigt det var, att sålunda
utstof-fera sig med lånade känsloslarfvor. Mitt
omdöme sade mig dessutom, huru
otacksamt det var, att sålunda utan orsak
benämna sig olycklig; och jag kan icke bär
påfinna något lämpligare ord för att
beteckna mitt själstillstånd, än det som jag
då, vid ögonblickets öfverväldigande,
begagnade: jag förekom mig sjelf som en
falskmynterska och i hög grad oärlig. Det
var detta uttryck min fader plägade
använda för sådana oredligheter, och sedan jag
nu engång kommit till klarhet med mig
sjelf, hade jag icke någon ro, förrän det
sista bladet af denna lögnkrönika hunnit
förkolna i brasan.
Dermed ändades mina själsafspeglingar
en gång för alla, och jag hade fått en
sådan afsmak för allt slags sjelfbedrägeri,
att jag sedermera aldrig kunnat komma mig
att föra en regelmässig dagbok. Om jag
sedermera nu och då tecknade mig till
minnes en och annan notis, så var det för att
fasthålla erinringen af något, som jag läst,
af en ögonblicklig situation eller en reflexion
o o
öfver något utom mig, och jemväl dessa,
nästan allenast faktiska, anteckningar
begynte jag på nytt först år 1834, då jag
till min tjugutredje födelsedag erhöll en
dagbok till present af en bland mina
bekanta, och då jag redan kunde vara så
temmeligen säker på min inre sannfärdighet.
Men utaf denna på mig sjelf gjorda
erfarenhet har jag lärt inse betänkligheten
af dagböcker för unga personer. I sjelfva
verket har jag, så ofta regelmässigt förda
dagböcker af flickor eller fruntimmer
kommit till min kunskap, haft tillfälle att iakt-
taga , det de varit osanna och förorsakat
sina författarinnor endast inre osällhet. De
flesta fruntimmers lefnad är enformig,
deras begreppsfer i allmänhet inskränkt och
deras sinne derföre riktadt på det
småaktiga lifvet närmast omkring dem, hvilket
måste tagas så enkelt och lätt som möjligt,
om det skall kunna utveckla siar gladt och
o o
förnuftigt. Men har man engång företagit
sig att dagligen uppteckna något, och
begynner man först att blicka in i sig sjelf
samt gifva noga akt på andra för att få
fatt på något särdeles, så vänjer man sig
snart att anse det som man helt enkelt har
att såsom ett åliggande uträtta, såsom en
vigtig pligtuppfyllelse, det nöje eller
obehag, som andra bereda oss, såsom ytterst
vigtiga länkar i det helas gång, och det
går sålunda elter regeln derpå ut, att
ganska vanliga fruntimmer, i de allra
vanligaste förhållanden, svindla sig upp till
oförstådda själar och ädla, försakande
hjeltin-nor. En glad, munter, sund fruntimmers
dagbok har aldrig kommit till min
erfarenhet; de voro alla fullkomligt onyttigt kram,
och, i likhet med min egen, endast goda
att elda kakelugnen med. Mödrar, hvilka
uppmana sina barn till dylika anteckningar,
begå derföre enligt min öfvertygelse ett
stort fel; hvaremot det för ungdom och
fruntimmer är ganska helsosamt att sig till
minnes göra utdrag ur hvad de läsa och sålunda
utvidga och rikta sitt ringa tankeförråd
med stora och-mogna tänkares idéer.
Barou Gros och Lord Elgin.
Expeditionen till Kina skall i historien
qvarstå såsoin en af samtidens på en gång
mest förvånande och ärorika händelser.
I sanning det var icke något obetydligt
företag att sända krigets åskor till dessa
aflägsna trakter, och att med en armékår
af ’20,000 man vilja tukta öfvermodet,
grymheten och barbariet hos en nation, som
räknar sina innevånare i hundratal millioner.
Men hvad förmår ej en civilisation
sådan som vår uträtta? livad kan anses våg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
