- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
83

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

Jag var inviterad till middagen hos en
bekant från Plymouth, chefen på en engelsk
korvett; han visade mig en hel hop
dyrbara och sällsynta saker från det
kejserliga palatset, deribland ett rikt broderadt
möbeltyg af siden fängslade min synnerliga
uppmärksamhet.

Under loppet af vår vistelse i Nagasaki,
hafva vi varit i tillfälle att öfvervara tre
nattliga fester, hvilka ofta inträffa
härstädes, nemligen eldsvådor. Huru, säger du,
är då eldsvådan en fest? Hos oss icke;
men i Japan — ja. Vid dessa fester klär
sig bela befolkningen i helgdagsuniform och
promenerar kring gatorna, hvar och en med
sin kulörta lykta i handen eller på en stång.
De högre embetsmännen i kuriösa,
lysande drägter, uppträda, omgifna af svit, med
fanor och olika vimplar. Taflan är i allo
effektfull: en stor eldsvåda förstör
derunder bela qvarter, bebyggda med hus,
likasom särskildt uppförda för detta
ändamål, af ett lätt antändbart material, som
riktigt väl hunnit torka under en snart
sagdt tropisk sol. Husen stå så tätt till
hvarandra att de nästan utgöra ett helt.
Flamman upplyser starktdet stjernbeströdda
firmamentet och 40 à 50 tusen kulörta
lyktor röra sig på gatorna, på taken och de
närgränsande bergen. Då alla äro blott
åskådare, hvem handhafver då
släckningen? frågar man väl. Ingen. Japanesarne
äro, såsom alla österländska folk, fatalister.
Deras lösegendom, bestående af några
rockar och simpla bordskärl, är hastigt
inpackad i kistor och utbäres på gatan; om
det öfriga bekymra de sig icke: ett nytt
hus kostar endast några veckors arbete,
och en attendant kan man ju sofva på
gatan, — det är både billigt och icke kallt!
— Naturligtvis kunde vi icke vara likgiltiga
åskådare af förstörelsen, utan skickade våra
besättningar till hjelp och lyckades äfven
sätta en gräns för elden, tack vare
matrosernas raskhet. Innevånarne voro helt häpna
öfver vårt folk; guvernören skickade oss
följande dag en tacksägelsedeputation.
Genom de ständiga eldsvådorna hafva vi be-

tydligt fullkomnat oss i släckningskonsten,
så att vi snart kunna ställas i jemnbredd
med de bästa brandkorpser. Vårt raska
exempel har icke fruktlöst gått förbi
Japa-nesarnes blickar. Man måste medgifva att
Japanesarne ingalunda äro motsträfviga att
tillegna sig allt godt af Européerna; de
erkänna gerna vår civilisations
öfverlägsenhet och blygas ofta nog för sin
okunnighet; de skilja sig häruti betydligt från
Chinesarne, hvilkas sjelfförtroendeochblindhet lätt
kan leda till total undergång; för öfrigt
har det sista kriget skakat bort en god
portion chinesisk högfärd.

Staden Nagasaki är belägen vid en djup
och smal bugt; i sjelfva staden finnes
ingenting anmärkningsvärdt, likasom fallet
är med landets alla städer, Ieddo icke
undantagen. En fullkomlig brist på
arkitektonisk smak och i allmänhet skön konst,
bristen på rika tempel, på torn, pagoder
och trädgårdar, de krokiga, orena gatorna,
uppfyllda af små bodar, — allt detta gör
staden orimligt enformig, så att en enda
promenad kring gatorna redan är allt hvad
man behöfver. Men dessa bodar innehålla
en mängd vackra, högst kuriösa saker,
hvilka förskaffat Japan en stor ryktbarhet
i Europa. Jag har betalat en ansenlig skatt
till Japan för dylika artiklar. Folket är
renligt och godmodigt — åter en olikhet
med Chinesarne; sederna äro deremot på
en så låg ståndpunkt, att det kanhända är
bäst, om vi icke tala derom. Ar staden
Nagasaki icke intresseväckande, så äro dess
omgifningar och vikens kuster det desto
mera. Vid ingången till bugten ligga en
mängd smånätta ögrupper; ibland dessa är
den lilla ön Pappenberg den mest
hänförande. Ön är känd af Européerna genom
de grymheter, som derstädes utöfvats emot
några tusen kristna i början af 17:de seklet,
då ett öfver trettioårigt förföljande mot
vår religion slutade med dess totala
landsförvisning från Japan. Ingenstädes hade
den kristna religionen vunnit så snabba
insteg som i Japan; der fanns redan nära
200-tusen bekännare af Christi lära, då allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free