Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSLYKTAN.
Utgifves hvarje Måndag
eller första helgfria
dag i veckan,
kl. 12.
1861.
i:n n.
Iplsinj|fflrs fon 25 Mars.
Pris: för helt år 2 rub. s:r;
för halft år 1 rub.;
för lösa numror
5 kop.
Den ryska lifegenskapen och (less
upphäfvande.
I.
Historiska data.
Lifegenskapen är i Ryssland af yngre
datum än uti något af de länder af
Europa och Asien, hvarest densamma
förefunnits eller ännu i denna dag existerar. Till
sin slutliga utbildning af personlig ofrihet
hann den ryska bondens bundenhet, vid
torfvan äfven sednare än negerslafveriet
vunnit fast fot uti nya verlden. Ryssland
företer dessutom den olikhet med andra
länder, uti hvilka likartade institutioner ägt
bestånd, att lifegenskapen i Ryssland icke
uppstått genoin invandring af en eröfrande
nation, som tillegnat sig de äldre
inne-byggarnes jord och gjort dem sjelfve till
slafvar. Den ryska lifegenskapen är fast
mer en skapelse af tschinoivnikv’à\det; den
har småningom utvecklats genom
administrativa åtgärder. Man har visserligen
velat datera dess första upprinnelse från den
tartariska eröfringen, men detta äger
endast till högst ringa del sin riktighet.
Förrän denna institution rotfästade sig
och i grund omskapade folklynnet, var
hvarje medlem af slaviske nationen en fri
man. Det hämmande inflytande densamma
utöfvat på ryska statens sunda utveckling
under de sednast förflutna århundradena
är oberäkneligt. Följderna af dess
upphäfvande kunna lika litet beräknas, men
skola, utan tvifvel ej länge dröja att visa sig.
Liksom man på sednare tider ofta
uppvisat kommunistiska elementer uti de
djupaste lagren af samhällslifvet inom
Ryssland, så finner man äfven, att
jordegendomen i den äldsta perioden af Rysslands
historia synes hafva blifvit betraktad
såsom en gemensam tillhörighet för alla
kommunens medlemmar. Men förutom sina
pligter emot kommunen, erkände den
ryske jordbrukaren ej något slags beroende
af andra än landets furste, Knäsen.
öf-ver den del af jorden, som var honom
upplåten till bruk, ägde han fritt förfoga,
så länge han uppfyllde sina pligter emot
staten och kommunen; han kunde
öfver-låta sin lott åt en annan, hvilken då
inträdde uti hans förbindelser till det allmänna.
Till fursten erlades en afgift för hvarje
eldstad samt grundskatt, hvilken sednare
dock ofta tillkom någon magnat, hvilken,
sjelf eller hans slägt, ifrån knäs nedstigit
till privatståndet, men förbehållit sig
grundäganderätten, d. v. s. rättigheten till
grundskattens uppbärande. Intill 18:de
århundradets början kunde denna slags
grundegendom genom köp eller andra laga fång
för-värfvas af hvarje rysk man; först Peter
den store gjorde bondeländeriernas
besittning till en uteslutande rättighet för adeln.
Utom de fria arfgodsen, Wotschina,
kände man äfven i Ryssland ett slags
län-eller tjenstegods, Pomästie, hvilka af
lands-herren, såsom.en följd af skatternas
utgörande in natura, blifvit anslagna till hans
tjenstemäns underhåll. De hörde egentli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
