- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
95

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95

märkas; tvertom röjde den soliditet och en
vårdad uppforstran. Alla yttre
kännemärken gifva för öfrigt utsigt om ett godt
lopp. Det ädla djuret föreföll mig redan
otåligt i sin spilta och tycktes kasta
längtansfulla blickar åt dörren, genom hvilken
den snart skall göra sitt inträde i verlden.

Likasom alla forhästar, medförer äfven
denna på långresor mat för sin räkning.
En särskildt inrättad vagn, tendern, är
redan färdig uppsatt såsom följeslagare åt
Ilmarinen. Den förser sin hungrande vän
med ved och vatten.

Lokomotivet "Suomi" och en tender äro
dessutom under arbete.

Till slut måste jag omnämna en nästan
färdig waggon, hvilken gör ett angenämt
intryck genom sitt solida och smakfulla
utseende. Den tyckes äfven utlofva all
önskvärd beqvämlighet. Äfven för skydd
emot kölden har man visligen sörjt: under
hvarje bänk äro lådor för upphettad sand
inrättade. På vagnens hvardera, med
teak-träd fanerade, sidor prunkar Finlands
vapen med omsk|iften:

"Ilelsingin-Bämeenlinnan rautatie."

Vagnen är indelad i tre afdelningar, den
medlersta för första klassens, de öfriga för
andra klassens platser.

Helt lifvad och glad lemnade jag denna
verkstad, der man på en så kort tid, med
ovana inhemska arbetare, lyckats vinna så
snabba framsteg. Skr.

Alls Grnlilte *)

Vimpeln flyger, seglen svälla,
Skummet högt kring stafven slår,
Och oss masens skri, det gälla,
Hårdt och stormigt väder spår.
Ibland bränningar oeh dimma
Juten finna skall’ en. graf,

*) Under de strider med danskarne, som åtföljde
Finlands öfvergång från medeltiden till den nyare
historien, måste, såsom bekant, denne raske
parti-gängare, jagad och förföljd, utan stöd i eget land,
begagnande sig af sin kännedom af skärgården,
under de mörka höstnätterna flykta, öfver från den af
danskarne brända och förhärjade finska kusten till
estländska sidan, hvarifrån han sedermera, förstärkt,
åter plötsligen uppenbarade sig och tillfogade fienden
färre skada och afbräck än tillförene.

Men en stjerna klar skall glimma»
Framför oss pä öde haf.

Omhvärfd utaf ovänskaran,
Qväfs till döds man långsamt här;
Fogelns flaxande i snaran
Allt vårt matta motstånd är.

Bort till Estlands kust, den gröna,
Bort till första, bästa strand,
Der ett bistånd står att röna
För vårt arma, brända land!

Liksom för sin man en maka
Ses från hem och moder gå,
Bör en man sitt land försaka,
Käckt för friheten också.

Mörk är natten, stunden inne,
Grund och blindskär känna vi,
Med hvar oförrätt i minne
Styra vi dem lätt förbi.

Frukter icke! Si, Guds ande
Sväfvar öfver vattnen än;
Snart med nya krafter lande
Vi vid hemmets kust igen.

Blodröd skall den dagen randas,
Blixtlikt hoppets strimma gry,
Och vårt folk, befriadt, andas.
Och förtrycket fjerran fly.

Fastbeslutne här vi alla
Svärja, hand i hand, hvarann:
Förrän vi till fota falla,
Stupa vi till sista man.

Br.

— SJarskalk Bosguet var en af de populäraste
generalerna vid franska armén. Född 1810 genomgick
han med största utmärkelse polytekniska skolan i
Paris och militär-akademin i Metz, hvarefter han
under en tjugu års briljant fältkarrière förvärfvade sig
alla sina grader i Algeriet. Utnämnd slutligen till
divisionsgeneral och kommendör af hederslegionen
utmärkte han sig, isynnerhet under Krim-fälttåget vid
Alma, Inkerman, Gröna kullen och Karabelnaja. Ban
återvände till Frankrike med ett svårt bröstlidande,
blef Senator och Marskalk af Frankrike 18Ö6 och
lefde do sednaste ären temligen tillbakadraget.

= Huru konsumtionen rif öl; efterhand tilltagit i
Paris kan man dömma af följande officiella siffer:: 1815,,
76,4-18 hectolitres; 1819, 71,996 hectolitres; 1858,,
300,170 hectolitres.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free