- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
140

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

dinal Antonellis utgjutelser mot Biskopens
af Poitiers, han den fromme Guds
profeten, i hvars tycke Pius IX röner samma
ondska och upprörande behandling som
fordom frälsaren! Påpekande huru Pontius
Pilatus tillfrågade Judarne om de ville
befria Jesus eller Barrabas, och judarne
ropade: vi vilja ha Barrabas, utbrister Hans
Högvördighet: Se der den tidens allmänna
omröstning! och erinrande huru Pontius
Pilatus tvådde sina händer rena från den
rättrådiges blod, infaller vår andans man:
Se der hvad man i våra dagar kallar en
"fait accompli!" Och ömmande för Hans
Helighets trångmål suckar den gode bispen:
Ecce homo! Äfven han har sin Pilatus och
Herodes, sin Caiphas och Judas. Äfven
öfver dem skall efterverlden döma.

Men — så går det här i verlden! i stället
är det biskopen sjelf, som får stånda till
ansvar. Statsrådet har förfrågat sig, hvad
ban egentligen menar med detta "ord i
sinom tid" och sina deruti uttalade liknelser,
och inom ett par dagar torde hela
mästerverket vara konfiskeradt. Ty, tyvärr, bar det
riksvigtiga spörsmålet: Etes vous pour la
papauté ou pour le pape hautél redan
förlorat nyhetens behag och de många, som
varit för Påfven, endast emedan de varit
mot Napoleon och hans försök att tillvälla
sig öfverinseendet öfver franska kyrkan, ha
efterhand allt mera dragit sig tillbaka, ju
mera det katholska presterskapets
prose-lytmakeri och djupa sedeslöshet af pressen
lagts i dagen, sednast genom det heliga
samfundet Zions vidtutgrenade
jesuitintriger ocb kanonikus Mallefs "omvändelse af
små minderåriga judflickor", med den
påföljd att några af dem blifvit vansinniga,
andra vanhedrade. De åter bland påfvens
sakförare, som i tanke att kunna tillkrafsa
sig någon biskopsmössa eller kardinalshatt
af S:t Petri arfvedel tolkat Christi ord:
mitt rike är icke af denna verlden (mon
royaume rtest pas de ce monde), såsom
lik-betydande med: mitt rike härrör eller
beror icke af denna verlden, till följd hvaraf
påfven skulle hafva en honom af gudi för-

länad verldslig makt, äfven dessa nitiska
skriftlärde och fariséer finna nu till sin
stora bedröfvelse sanningen af Napoleons
yttrande, att "fakta tala en obeveklig
logik." Och — hvad man än sagt, att hågen
för det allmänna vore död i Frankrike, att
det fria ordet vore förvisadt derifrån —
bevisar dock lagstiftande församlingens
förhandlingar rena motsatsen. Särskildt har
prins Napoleons uppträdande i Senaten för
Italiens enhet väckt nya förhoppningar hos
det liberala partiet, att Frankrike, omsider
erkännande det skadliga inflytande
fremmande truppers närvaro städse utöfvar på
ett land, vid första tillfälle skall draga sin
ockupationsarmé från Rom likasom det drog
sin flotta från Gaëta. Men — il y a des
gens qui se cachent derrière leur barbe,
sade fordom Dupin i lagstiftande
församlingen, och Sfinxens tankar tydas ej så lätt.
Huru länge fick icke Bomba et Comp.
ostördt husera i Neapel, innan Frankrike
tyckte tiden vara inne att tillbakakalla Mr.
Brenier? Huru många offer kräfdes icke
derförinnan, huru många maktmissbruk fingo
ej saklöst begås? Jag inins, jag hade en
nära bekant i Neapel, som midt i natten
öfverraskades af en husvisitation. Jo, jo,
ban hade kanske utsändt några lönmördare
mot regenten, eller måhända umgåtts med
andra hemliga statsomstörtningsplaner? Äh
nej, ingalunda! Men en god vän hade hos
honom förmärkt en hårborste, en dagligen
begagnad hårborste, hvars borst befanns
färgad med de italienska nationalfärgerna,
rödt, grönt och hvitt. Det kunde ligga
något under det der! det var graverande
i högsta grad, det var orsak mer än nog!
Dessutom, hvem känner icke Poërio,
denne sorgligt ryktbare martyr under konung
Ferdinand? Då läkaren engång föreskref
den svårt sjuke Poërio ett bad, gaf man
det åt honom med påhafda kedjor, emedan
han för lifstid var sammansmidd med en
annan politisk fånge!

Men vedergällningens dag kom äfven
der och fängelsets portar brötos. Gaëta
föll, Messina har delat dess öde och de i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free