- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
145

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PAPPERSLYKTAN.

Utgifves hvarje Mändag
eller första helgfria
dag i veckan,
kl. 12.

1861.

i:a 39.
UtLsingfors ten 13 Haj.

Pris: för helt är 2 rub. s:r;
för halft år 1 rub.;
för lösa, numror
ü kop.

Om fabrikation af klingande mynt.

Obekvämligheten att byta vara mot
vara hade tidigt gifvit våra förfäder
anledning att till bytesmedel begagna
silfver, äfvensom — ehuru i mindre
skala — guld; och då man, i saknad
af annan måttstock för bedömande af
metallstyckenas inbördes vàrde,
plägade väga dem, var det naturligt att
vigtenheten, marken, öfvergick till
penningeräkningen, när prägladt mynt uppkom.
Dä myntet sedermera blef dels
försäm-radt till sin halt dels förminskadt till
sin vigt, uppkom skillnad mellan mark
vägen och in ark räknad.
Statsekonomisk statistik ifver Sverige, Tredje
häftet 1, pag. 8 not.

Vi hafva uti öfverskriften för denna
uppsats med afsigt begagnat det utländska
ordet "fabrikation." Vi hafva dermed
velat antyda, att, enligt vår uppfattning af
ämnet, tillverkningen af metalliskt mynt, i
och för sig, är en industriell verksamhet,
i ingen måtto skiljaktig ifrån t. ex.
fabrikationen af metallknappar, ocb således,
abstrakt taget, ej borde vara underkastad
andra inskränkningar än denna sistnämnda,
d. v. s. få drifvas af hvem som helst, som
ville betjena allmänheten mot den ringaste
ersättning, hvars belopp bestämdes dels af
konkurrensen dels af gällande ekonomisk
lagstiftning medelst tull, näringsskatt m. m.

Men ett sådant betraktelsesätt tillhör
ensamt den spekulativa statsekonomien. Uti
intet land är numera mynttillverkningen
fri för hvilken hugad industriell spekulant
som helst. Hvad särskilt Finland beträffar

så stadgar derom "Kongl. lüaj:ts och Riksens
Ständers faststälte Regeringsform dat. Stockholm
t lien 21 Aug. 1772."

44.

Thet blifver väl Kronones egen sak och
en tillhörig rättighet, at låta slå Mynt;
dock förbehålla sig Riksens Ständer, när
någon förhöjning eller afslag til skrot och
korn skulle ärnas och förehafvas, at sådan
ändring ej utan theras vetskap och
samtycke må. ske."

Frågar man efter orsaken, hvarföre
mynt-ningsrättigheten sålunda blifvit gjord till
ett regale, så torde svaret utfalla olika från
den abstrakta rättens och ur historisk
synpunkt Den förra gör det till
statsmaktens nobile officium att öfvervaka och
garantera myntets godhet. Men af historien
vill det synas, söm om det egentligen
varit den vinst, som kunde dragas af
mynttillverkningen, på hvilken regenterne för
statens räkning gjorde anspråk. Man har
också gifvit denna vinst namn af slagskatt,
och under denna rubrik legaliserat en mängd
myntförsämringar, eller, egentligt att säga,
förfalskningar. Historien gifver sålunda i
detta hänseende deri abstrakta rätten
orätt,-ty det kan icke betviflas, att allmänheten
hade blifvit bättre betjenad, om
myntnings-rättigheten varit fri och hvarje försämring
af skrot och korn kunnat beifras såsom
förfalskningsbrott.

Såsom ett naivt exempel på fordna
tiders uppfattning af den regala myntnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free