Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
konsistorii-notarier, tillochmed vice-notarier
bland ståndets medlemmar. Ännu vid 1719
års liksdag förekomma trenne sådana.
Någongång finner man äfven i presteståndet en
domkyrkosyssloman, en gymnasii-adjunkt,
en fältpredikant, vid ett par tillfällen
tillochmed män, som icke voro prestvigde,
neml. vid riksdagen 1635 Juris Professor
Johan Loccenius och vid riksdagen 1650
Jur. och Ilist. Professor M. Vexioriius,
hvilken samma år adlades till Gyldenstolpe.
Det lärer således hafva berott på de
väljande att skänka sitt förtroende åt hvilken
af preste- eller läroståndet som de
behagade. Icke ens 1723 års riksdagsordning
gör i detta afseende någon annan fordran
än att den valde skall vara prestman, ehuru
visserligen den åsigten redan då begynte
vinna häfd, som inskränker valbarheten till
kyrkoherdar. Komministrar förekomma
några få gånger ibland 1600-talets
riksdagsmän, men utgjorde sannolikt icke då
någon särskild valklass. Under frihetstiden
erhöllo de tillåtelse att sända en
fullmäktig från hvarje stift, såvida de ej ville
uppdraga sina besvär åt någon af
kyrko-herdarnes fullmäktige. På hvad sätt
presternas ombud utsågos under Gustaf I:s
tid, är icke bekant. Under Erik och
Johan utnämndes de alltid af konungens
fogdar. Denna sed upphörde under Carl IX,
som utfärdade riksdagskallelser under form
af öppna mandat till samtlige ständer i
hvar landsända, hvilka genom
ståthållar-nes försorg offentligen kungjordes. Att
fogdarnes befattning med utnämnande af
presternas riksdagsmän vid denna tid
upphörde, synes af Hera anledningar troligt.
Deremot lära konsistorierna under
påföljande tid hafva utöfvat en afgörande
inflytelse på valen, såsom vill synas af en
anteckning i ståndets protokoll vid
riksdagen 1720, att "herredagsmäns utväljande
icke absolute kan ske af konsistorierna,
utan stå till vederbörande att genom
prae-positum inkomma derom med sitt
betänkande." Under frihetstiden, hvilken i
allmänhet införde mera bestämda former i
det offentliga lifvet, utbildade sig det
valsätt, hvilket än i dag är öfligt, ehuru
derom ingenting bestämdes genom skrifven
lag, utan allt fick bero på gammalt bruk.
Visserligen antog ståndet vid 1766 års riks-
O o
dag en valordning, och lät densamma
älven af konungen bekräftas och utfärdas,
men den blef redan vid nästföljande
riksdag af flere orsaker upphäfd.
Presteståndet har aldrig liksom aüeln ägt en egen
ståndsordning, ehuru fråga om en sådan
vid ett par tillfällen (1655, 1723) varit väckt.
Man åtnöjde sig i detta hänseende med
gammal sed, hvilken efter omständigheterna
småningom förändrades, utan att någonsin
genom bestämda föreskrifter blifva
fastställd.*) (Foi ts. e. a g.)
*) 1723 års riksd.ordn. p. 16 bestämmer endast
att hvarje ledamot har en röst. lled:s not.
Verldsexpositionen i London år 1862.
Vi hafva erhållit tillfälle att taga kännedom af
komiténs för 1862 års världsexposition uppgjorda
reglemente (Decisiuns af H. Ml» Commissioners ön points
relalini) to the exhilntionj. Vi tro oss göra de finska
industriikarne en tjenst, då vi här meddela ett referat
af nämnde reglementes Innehåll. Hvad sota dervid
främst bör ådraga sig Uppmärksamhet, är
nödvändigheten af en centralbestyrelse för Finland för att
afgöra, hvilka finska produkter böra försändas till
expositionen, korrespondera med expositions komitén
i London samt anördna uppställningen af
artik-larne derstädes m. m. Reglementet innehåller
nemligen den uttryckliga bestämmelse att
expositions-ko-mitén under inga vilkor emottager några artiklar ifrån
enskilda utställare i utlandet. Komitén kommunicerar
med utländska exponenter endast genom den
besty-relse, som för sådant ändamål blifvit tillsalt af
regeringen 1 hvarje laud, och ingen artikel från dctt»
land får utställas utan sagde bestyrelses tillstånd.
De, som önska att utställa några finska
produkter, böra således hafva någon sådan cemralbestyrels»
eller myndighet att vända sig till. Vi äro äfven
förvissade, att åtgärder ofördröjligen skola vidtagas, eller
kanske redan äro vidtagna, för en finsk
centralbesty-relses tillsättande.
Sä snart Expositions-koiiiitén 1 London blifvit
underrättad, att en sådan centralbestyrelse för ett lanil
blifvit nedsatt, erhåller bestyreisen af komitén
uppgift på huru stort utrymme kan beviljas för det
ifrågavarande landets produkter samt uti förekommande
fall meddelanden angående de särskilda vilkor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
