Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
förstärkt genom de 300 främste familjernas
uppflyttning ur tredje klassen, hvarjemte
dess framtida bestånd försäkrades
derigenom, att kommendörer af svärds- eller
nordstjerneorden med deras efterkommande
alltid dit skulle förflyttas. *)
Kyrkans representanter såväl vid
riksdagar soin vanliga herredagar utgjordes
under den katolska tiden af biskoparne jemte
två kaniker från hvarje domkapitel, hvilka
sistnämnde likväl, såsom det vill synas,
icke alltid lära varit tillstädes. Efter
reformationen tillkommo äfven fullmäktige för
det lägre presterskapet. De båda
kapitelombuden finnas ännu qvarstående i 1634
års regeringsform, med de blefvo
sedermera uteslutna genom 1723 års
riksdagsordning. **) Det ansågs då tillräckligt att
af hvart konsistorium biskopen infann sig;
endast i hans frånvaro skulle en annan
kapitelledamot väljas, likväl icke af kapitlet,
utan af bela stiftet. Det lägre
presterskapets ställning vid riksdagen förblef länge
obestämd. Det tyckes som man stundom
skulle hafva betraktat dem såsom ombud
för stånd, stundom åter såsom ombud för
härader. Ur förra synpunkten lära de blif-
*,! ltidd. o. Adelns Protok., hållne inför konungen
d. 3 och 9 Nov. 1773. Derjemte antogs af
ridderskapet och gillades af konungen den förändring i
162S års riddarhusordning, att ätterna för evärdeliga
tider skulle representeras af den äldste inom hvarje
ätt, såsom caput fainiliae, och af hans äldste son
efter honom och sä vidare efter förstfödslorätt, så att
val endast skulle inträda, då ättens hufvudman var
frånvarande i rikets tjenst, vnr ibland rikets råd eller
hade annat laga förfall; endast i den händelse att
han var ensam af sin ätt och af laga förfall hindrad
ägde han gifva fullmakt ät en annan adelsman att
representera i sitt ställe. I öfrigt gåfvos närmare
bestämmelser angående voteringssättet inom hvarje klass.
Kauman, Sveriges Statefürjattningsrätt
band. I pag. 278.
Vid slutet af 1857 funnos å finska riddarhuset
inskrifna 48 ännu lefvande ätter i första klassen,
hvaribland dock fem voro utgångne på svärdssidan;
ti7 i andra klassen, bland hvilka 8 utgångna ä
svärdssidan; samt 134 i tredje klassen, hvaribland 10 på
ivärdssidan utgångne. Redrs not.
•*) Punkterna 6 ocli 7, hvilka ännu gälla i
Finland. Ked» not.
vit betraktade vid sitt första uppträdande
eller vid riksdagen 1547, emedan de och
biskoparne afgåfvo ett samfäldt beslut.
Under Eriks och Johans tid tyckes deremot
det sednare betraktelsesättet hafva varit
rådande, såvidt man kan döma af
riksdagskallelserna och riksdagsbesluten. De förra
kalla nemligen några prester och några
bönder från hvart härad, hvilka alla skulle
utses af fogdarne; de sednare utfärdades
af landtpresterna, stundom samfäldt med
bönderna, stundom särskildt för sig, i båda
händelserna landskaps och häradsvis.
Under Carl IX:s tid afgåfvo biskopar,
stadspastorer och landtprester alltid samfäldt»
svar, så att ståndsbildningen då kan anses
fullkomligen stadgad. Under den äldre tiden
O O
var presteståndet vida talrikare än
sedermera blifvit händelsen: vid riksdagen i
Linköping 1600 funnos öfver 150 prester
närvarande. I allmänhet plägade under Eriks
och Johans tid tvänne, stundom äfven tre
till fyra från hvart härad kallas, ehuru det
icke är sannolikt att ett så betydligt antal
någonsin infunnit sig. Under Carl IX:a
tid kallades vanligen blott en af hvarje
härad och i 1631 års regeringsform
inskränktes antalet än vidare till en af hvarje
tvänne härad. Riksdagsordningen 1723 be-
O o
stämmer en fullmäktig för hvarje prosteri,
dock med rättighet för flera prosterier att
om en sig förena. Vid 1726 års riksdag
öfverenskom presterskapet om ett visst
antal fullmäktige för hvarje stift, i
förhållande till dess storlek och dervid har det
sedermera förblifvit. Ehuru onekligen de fleste
af ståndets medlemmar alltid varit
kyrkoherdar, tyckas emellertid äfven andra
prest-rnän hafva varit valbara. Vid Sigismunds
kröningsriksdag funnos ifrån rikets
betydligare städer icke endast kyrkoherdarne
utan äfven skolrektoreme tillstädes.
Rec-tores scholae förekomma sedan under
första hälften af 1600-talet icke sällan bland
presteståndets ledamöter, efter den tiden
glesna de allt mer och mer, tills de under
1700-talet alldeles försvinna. Deremot
uppträda under senare hälften af 160(Malet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
