Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
i Vilagos qvarstannade Teleki i Paris, och egnade sig
uteslutande åt en publicistisk verksamhet.
I flere af de i Paris utkommande dagbladen och
tidskrifterna voro på denna tid talrika artiklar af
hans hand synliga, uti hvilka han försvarade Ungerns
historiska rätt och bekämpade Bachs system under
det han i Wien koutumaciter dömdes till döden och
hans namn uppslogs på galgen. Han var en af de
bäst upptagna personligheterna vid det kejserliga
hofvet, och åtnjöt ett synnerligt högt förtroende hos
Fransmännens kejsare. Under Italienska kriget begaf
han sig till Turin och Genève. Efter freden i
Villa-franca återvände han till Paris och lefde der i
största tillbakadragenhet.
Det var först ofter det Ungerns fordne minister
Szemere publicerat det bref, hvaruti han försvarade
kejserliga diplomet af den 20 Oktober, som Teleki
åter trädde fram inför allmänbeten med en ljungande
vederläggning. Tvenne af hans systrar, Grefvinnan
Emma, enka efter en fransk litteratör, de Gerando,
känd genom sinu skrifter om Ungern, och
Grefvinnan Blanche, som tillbragt åtta år i fängelse säsom
statsfånge, bodde i Dresden. Dit begaf sig vid förra
årets slut Ttleki. Det är bekant, huru han blef
gripen, utlemnad åt Österrikiska regeringen, men
benådad af Kejsaren, som dessutom gaf honom tillstånd
att återvända till sitt fädernesland. Der afhöll ban
sig, trogen sitt gifna löfte, frän all politisk
verksamhet ända till dess riksdagen sammanträdde. Men då
ställde han sig i spetsen för yttersta venstern.
Verlden hoppades för några dagar sedan få kännedom af
hans program. Men de läppar, som skolat uttala
detsamma, äro nu stumma och kalla.........
Veckans krönika.
Lördagen den 25 Maj.
Vädret, detta nordbons stående och förnämligaste
samtalsämne, hotar som bäst att blifva det er.da. I
brist på andra föremål för konversationen,
underkastar man våren en sönderslitande kritik. Ar detta en
vår? frågar man sig. Då vi bidat så länge på dess
ankomst, borde vi åtminstone hugnas med en
ordentlig vårdag. Och hvad vi erhållit gäckar i ställot alla
häfdvunna begrepp om vår.
Ångfartygen hafva i finska viken haft att utstå
betydliga svårigheter till följd af de arktiska
ismassor, som hopat sig i öster. "Alexander II:s" öde skall
förmodligen intaga en varaktig plats bland
skildringarne af äfventyrliga resor, skeppsbrott m. m. uti
aflägsna och obekanta delar af verlden. "Grefve Berg",
som under färden från Stockholm öfverfölls af istjocka
och förlorade ett ankare på "Skiftet", fick på
Petersburgska tuTen trenne skoflar bräckta af is och måste
vika in till Kronstadt för att reparera. Han anlände
dock hit i fredags på aftonen i högönskeligl
välbefinnande, och man fann då att en af mensklighetens
»törsta personligheters väl och ve hade varit nära
förbundne med hans. Det var nomligen jätten Schampi
— denna gång åtföljd af fru, ej en jättinna, utan ett
fruntimmer af ganska vanliga dimensioner — som
illustrerade ångaren med sin närvaro. Den store
sain-tidsmannen behagade dock icke denna gång tillåta
Helsingfors stad att mätta sina blickar med
åskådningen af hans nthletiska kroppsbyggnad. Han åtföljda
Grefve Berg vidare på färden till det lyckligare
lottade vesterlandet.
Ångfartyget "Oulu" skall jemväl haft att kämpa
med svåra ismassor, hvilka illa tilltygat fartygets
jern-bogar. Bland ångbåtsannonserna har man härtills
förgäfves sökt den snabba och pålitliga "Viktoria",
hvilken (först dessa dagar blifvit klar från Helsingfors
skeppsvarf, hvarest hon undergått nägra nödiga
reparationer.
På talet om kommunikationsanstalter böra vi för
ingen del glömma Helsingfors stads gator. Detta
knaggliga ämne har nu blifvit gjordt till föremål för
öfverläggningar inför stadens magistrat. Stadens
samtlige gårdsägare äro neml. uppkallade till den 29
dennes för att höras i anledning af väckt fråga att för
framtiden ställa stenläggningen och underhållet af
samtlige gator och allmänna platser i staden under
allmän förvaltning. Utan tvifvel torde denna utväg
vara nödvändig för åstadkommande af en radikal
reform. Måtte blott icke stadens gator då komma att
behandlas efter samma system, som nu ligger till grund
för underhållet stadens vägar, h\ilka år från år skrida
allt längre mot sin förvandling ifrån en väg- till en
vatten-kommunikationsanstalt.
Konserterna hafva intagit theaterns plats på
nöjenas dagordning. Hr Nordlund har skördat ett
förtjent erkännande för de verkligen frappanta framsteg
br N. gjort uti konstnärlig utbildning. Att detta
erkännande skänktes honom af ott fåtalig krets af
konstvänner — behöfver väl icke sägas. För den stora
allmänheten bar hr N. ett grundfel, som vi hoppas
småningom skall kunna afhjelpas — han är ännu alltför
"verkligt inhemsk." Men detta fel skall väl gifva sig
med tiden — ty hr N. afreser med första lägenhet
åter till Stockholm. I stället hafva vi tillfälle att njuta
af en utländsk pianospelerska, hvars namn icke är
för vår publik obekant, m:ll Zerk, af fröken In de
Bétous konsert, som blifver om Onsdag i brunnshuset,
samt hvarje afton å Kleineh’s hotel af
tyrolersällska-pet Walek, som redan tillvunnit sig lifliga sympathier.
Piiddarhuset, som fått det väntade statslånet "utan
återbetalningsskyldighet", har begynt förbättra sina
ställningar och förhållanden, ehuru detta icke aflupit
utan manspillan. Tvistefrågan angående Porthans staty
är skjuten å sido eller ajournerad tills vidare.
Med benäget biträde af herrar Meisner, Jacobson
och Lindberg, samt af härvarande kapell, och
under anförande af hr Filip von Schantz gifver
undertecknad Onsdagen den 29 Maj i Brunnshussalongen
en vokal- ocli Instrumental-kou&i-rt.
HathiUle In de Bétou.
Helsingfors, J. O. Frenckell 61 Son.
Imprimatm: L. lleiinbürger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
