Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
per, tryck — alla dessa bisaker, vid hvilka
vi annars fästa gå ringa vigt — måste här
egnas en allvarlig granskning. Är icke
detta format för oansenligt? Eller är det
endast pietet, minnet af känslans fordna
högtidsstunder, som till en början gör, att
vi hafva svårt att tänka oss Runeberg i
annat format än Fänrik Ståls? Vi taga
boken i handen, vi vända och granska
hvarje blad, icke minst den lösa
kartongen, som är ämnad att insättas i stället
för bladet framför "Svartsjukans nätter",
hvilket haft det "lilla ödet" att blifva oläst
af korrektyrläsaren.....och efter allt
detta, tror jag, att vi — förklara oss i
hög grad belåtne.
Vi äga i en beqväm, lätt och
inbjudande volym, om 288 sidor, sammanfattadt
innehållet af skaldens trenne utgifna häften
dikter, samt dessutom några smärre
stycken, förut offentliggjorda i kalendrar eller
vid något särskildt tillfälle. Priset är
billigt och skall göra samlingen tillgänglig
för alla stånd och vilkor. Skalden skall
derigenom icke vinna någon betydligt
utvidgad krets af läsare, men han skall doak
utan tvifvel blifva mera läst och tränga
djupare och innerligare in i hvar mans
medvetande.
Många, kanske de flesta, af de sånger,
vi uti föreliggande del finna samlade,
återföra osa till en tid som är mera än trettio
år aflägsen. Det är en verklig hvila för
sinnet att ifrån dagens bekymmer och
misströstan kasta en blick tillbaka på skiftena
af dennr. stora ^kaldebana. Det ligger ro
och hopp, tröst och framtid uti en sådan
betraktelse. ’"Det ädlas seger", firad i
början af ek&ldenc bana med siarens
enthu-siasm, visar üiig i den dag som är såsom
ett vunnet mål för vår syw. i sanning,
hvem ha:1 väl herrligare Ln Runeberg inlöst
ungdomens heliga löften — dem han så
skönt gifviS uttryck, i det nämnda stycket:
"För det ädla, bröder, siiall min lyra stämmas,
Hur det ädla segrar, fast dess framsteg hämmas,
ti ur det trotsar ondskan, hur det kufvar makter,
Läre du verlden min heliga säng!
Den förblödde trösta, om han slutat hoppas,
Säg den böjde slafven, att hans frihet knoppas
Och för härjarns härar, oeh för våldets vakter
Tolka att hämnaren nalkas en gång!
Se, med stjernprydd mantel går den fräcka bofven
I en prakt, som föddes af de dolda rofven:
Och af häpnad tiger den förskräckta lagen,
Trampad i stoft der den väldige gick. —
Såsom kung står brottet, oeh det goda dväljes,
Sanningen förtrampas, menskligheten säljes,
Och den höga tanken blir en dvergvext blomma,
Dignande under förrädarens hand. —
Men fast solar ramla frän de fasta grunder,
Och fast jorden flygtar, som en suck derunder,
Och fast askan skingras af förgätna verldar,
Lefver och segrar det ädla ändå."
Grefve Ladislaus Teleki.
Grefve L. Teleki fyllde sitt femtionde år den 11
sistlidne Februari. Hans fader var den ryktbara
lärde, som efter Szechenyi under en längre tid var
president och det hufvudsakliga stödet för den Ungerska
Akademin.
Den unge Grefven gjorde sina studier i
Sarospa-tak; Pesth och Berlin, är 1837 valdes han till
ledamot af Ungerska Akademin, ehuru han ännu knappt
var 26 år gammal, och samtidigt utsåg distriktet
Fogaras honoia till deputerad vid Siebenbiirgens riksdag.
Under någon tid öfverlemnade ban sig åt- sin
poetiska själs ingifvelser, och tragedin "Favoriten",
som ban lät uppföra 1842, höll sig länge på
reper-toiren. Men snart vände sig hans håg helt och hållet
till politiken, hvarvid han tog till sin förebild grefve
Stefan Szechenyi, hans intima vän, ehuru 20 år äldre.
Då Déak och Kossuth i ungerska
deputeradekammaren reste reformernas banér, förenade sig
Teleki med den olycklige grefve Bathyanyi för att
i magnatkammaren förfäkta samma principer. 1844
blef Teleki vice-presidsn; i det vid denna tid
stiftade sällskapet för höjande af ungerska
nationaliteten, och kort derpå president för
oppositionä-klubben. Då 1847 riksdag öppnades tog han sin
plats uti magnat!ccmma>en, men öfvergick 1848 till
representanternas hus »åsota deputerad för
komitatet Pesth, och lyste ända till Augusti månad s. å.
såsom en af denna församlings utmärktaste medlemmar.
Den 31 Aug. 1848 tändes grefve Ladislaus
Teleki med konungens begifvande såsom ambassadör till
Paris, sodan Lamartine hade uttryckt sin önskan att
se Ungel-n representeradt af en särskild minister hos
Fransyska republiken. Grefve Teleki ankom till
Paris den 9 September, emottogs först af Bastide och
Cavaignac och erkändes sednare såsom nngersk
ambassadör af republikens president. Efter katastrofen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
