Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
i den lilla korridoren som ledde till
trapporna, men der var så kallt och jag var
så upphettad, att jag, befarande en
förkylning, måste inskränka mig till att
intaga en ståndpunkt, så aflägsen från den
blossande ugnen som rummets
lilleputian-Bka dimensioner tilläto.
Och så stod jag i fyratiosju minuter
pustande och flämtande efter befrielse från
denna nya slags skärseld. Ändtligen
af-troppade moder och barn och jag intog
deras plats uti ateliern. Det var i sanning
ett saligt ögonblick, det första efter det
jag beträdt rummets tröskel.
"En ganska skral dager", anmärkte min
artist, såsom ett slags helsning. "Låtom
oss begagna oss deraf så godt vi kunna",
sade jag. Då mannen synbarligen var af
min åsigt, voro några sekunder tillräckliga
för honom att angifva och för mig att
intaga en passande ställning framför
mynningen af de fyra kanonlika tuber, hvilka
borde reproducera min aktningsvärda
personlighet med ens fyrafaldigt. "Nu
begynna vi, — fullkomlig orörlighet, var så
god; håll edra ögon stadigt fästade på
dörrhandtaget; så der." Operationen begynte,
och var gjord, eller icke gjord, på mindre
än fem minuter. Så till vida hade min
skönlockiga dam rätt.
Operatören försvann nu med skifvan till
sitt laboratorium, dervid jag beledsagade
honom med en salva af nysningar. Saken
var, jag hade blifvit plötsligen förflyttad
från tropikerna till den arktiska regionen
— i thy att ateliern var ett slags glasbur,
öppen för alla himmelens vindar, utan en
gnista af eld. Jag hastade att taga på
mig min öfverrock, hatt och munduk;
sålunda beredd till aftåg, afvaktade jag att
förnimma resultatet af operationen.
Efter en stund blef fotografen ånyo
synlig. "Manqué", sade han med ett
ängsligt utseende. "Manqué", ämnade jag
upprepa, i min bestörtning, men ordet blef
styckadt i tu af ett nytt utbrott af
nysningar. "Under hela min praktik har jag
ej påträffat en så otäck dag i afseende å
ljuset", utropade fotografen. "Dock",
tillade han, "låt oss försöka än en gång." "Ja
väl, vi försöka än en gång", sade jag; "är
det något som hindrar, att jag behåller min
hatt och öfverrock på? Jag är halfvägs
ibjälfrusen." "Det skulle helt säkert
misslyckas, om ni gjorde så", var svaret; och
så måste jag skiljas vid min hatt och
öfverrock och sitta i draget obeskyddad.
Hade detta offer helst varit tillräckligt!
Men nej! det andra försöket var icke
lyckligare än det första. "Det var tillräckligt
för att göra en menniska galen",
förklarade den förvirrade artisten; "allt hade
kommit ut riktigt vackert — utom hufvudet!
Onödigt att göra några vidare försök
denna dag. Bäst vore att komma igen i
morgon före middagen." Naturligtvis gaf jag
mitt bifall, jag hade intet annat val än att
göra så.
Förlusten af tre timmar och en väl
konditionerad förkylning — sådan var netto
balansen af mina ansträngningar den andra
dagen. I sanning, om fruntimmer,
regerade af manin att samla fotografier, visste
för hvad allt de derigenom utsatte sina
bekanta, skulle de helt visst vara mera
försigtiga — tänkte jag.
I motsats mot hvad jag befarade, gick
följande dagen allting såsom smordt. Jag
fick vänta endast en jemförelsevis kort tid.
Dagern var temmeligen gynsam, och
bilden kom ganska fullständigt ut — så
försäkrade åtminstone min fotograf. Han
lofvade att mina cartes de visites skulle
sändas till mig den 26 (det var då den 20);
jag lemnade honom ett kort med min adress
och förfogade mig hem för att i ro sköta
om min förkylning, tacksam af allt hjerta
att hafva så pass lätt kommit ifrån saken.
Den 26 kom och gick; och den 27
gjorde så med; och himlen vet huru många
dagar dertill skulle fått komma och gå,
utan att jag hade offrat en tanke åt mina
cartes de visite, ty jag råkade på den
tiden vara mycket sysselsatt, ifall icke
händelsen hade fogat så, att jag aftonon den
28 sammanträffade med min vackra för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
