Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
att söka en tillflykt här i esplanadens
fridfulla sköte.
Fru S. Alltid lika pikant som ämabel,
ser jag. Men, seriösmang, någon frid får
en stackars uttröttad menniska icke, så
länge det der afskyvärda kapellet får stå
här orubbadt i trötts af hvad Maria O.
och annat distingueradt folk haft att säga
deremot.
Herr R. Min nådiga torde utan
tvifvel känna, att det nu är sista sommaren
som denna gamla bicoque skall vanpryda
sin vackra och framstående plats, och att
densamma snart skall komma att ersättas
af en ny prydligare och i alla afseenden
ändamålsenligare paviljong.
Fru S. Mais, Grand Dieu! Det var
icke derpå jag syftade. Hvar skall man
kunna finna lugn, då dessa frosseriets
tempel få resa sig på de vackraste punkter af
staden, för att locka familjefäder ifrån sitt
hem och från skötet af sin familj. Ack!
min herre, hafva icke vi husmödrar redan
en tillräckligt farlig fiende uti klubblifvet!
Jag återkommer aldrig till hemmet någon
afton, utan att finna min man frånvarande
— på klubben, såsom det heter. Ack, min
herre, vi fruntimmer äro mycket olyckliga!
Uppres ett nytt kapell i esplanaden och det
skall vara förbi med huslighetens helgedom.
Herr R. Jag respekterar edra känslor,
min fru, och det enda, som jag tillåter mig
anmärka, är, att då ni sökte lugn ifrån det
bullersamma bråket af edra husgudars
flyttning, ni utan tvifvel hade bordt kunna
finna en mera ostörd plats för edert
rosö-kande hjerta än den del af esplanaden,
der det s. k. kapellet är beläget.
Fru S. Utan tvifvel, men ni vill väl
icke pretendera, att jag skall uppsöka de
obskyrare delarne af esplanaden i stället
för denna, der man har en utsigt till
hafvet, rörelsen på torget och de lifligaste
gatorna, samt befinner sig i sjelfva
medelpunkten af staden?
Herr R. För ingen del, min nådiga.
Men jag skulle mycket misstaga mig på
er menniskokärlek, om jag kunde tro er
vilja beröfva oss karlar samma frihet att,
i all sköns lugn, se på folk och — blifva
sedda. Och om således den del af
esplanaden, som vetter åt unionsgatan, är den
lämpligaste för dem, hvilka önska egna en
stunds ledighet från affärslifvet och
embets-rummen åt sällskapslifvet i fria luften samt
på samma gång njuta af lönnarnes skugga
och hafsluftens svalka, — om så är, säger
jag, så tycker jag, att ett prydligt kapell,
paviljong, eller hvad ni vill kalla det, just
uti denna del af esplanaden ej blott
försvarar sin plats, utan är något rent af
nödvändigt. Finner ni icke, att det vore rätt
agrea-belt om vårt vis-a-vis, det gamla
bicoque-kapellet vore i sådant skick, att jag
vågade supplicera, det ett fruntimmer af er
qvalité täcktes nedlåta sig att derstädes
låta servera sig med en kylande glass, en
superfin lemonad . . . .?
Fru S. Min herre, jag tillstår att . . .
eder ämabla artighet låter mig icke finna
något skäl, hvarföre icke......
Herr R. Och inser ni icke, att
ändamålsenligheten skulle fordra ett utrymme
så stort att åtminstone tvenne krinoliner
der kunde finna plats bredvid hvarandra?
F/u S. Min herre!
Herr R. Förtörnas icke, min nådiga!
Men raillerie à part, torde det just vara
paviljongens nuvarande bicoque-tillstånd,
som medfört de förhållanden, hvilka
ådragit densamma er onåd. Försök blott att
uppkalla er charmanta fantasis ressurser
och föreställ eder paviljongen ockyperad af
intagande damer och deras adoratörer.
Hvilken treflig vy inifrån paviljongen till
promenaden och från den sednare till den föna!
Fru S. Ni kan ha rätt. Detta ger
verkligen saken ett annat utseende. Jag tillstår,
att jag hittills med horrör tänkt på de
tobaksmoln, som från paviljongen skulle
komma att uppstiga framför det ofvan liggande
palatsets lönster. Apropos! Anser ni det
icke opassande, att en restaurationslokal
tränger sig så alldeles inpå.....?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
