Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
festiviteterna under dess lopp. Riksens råd
"med deras fruar och fröknar" samt de
utländska makternas sändebud blefvo af
öfver-och under-eeremoniinästaren högtidligen
inbjudne att öfvervara högtidligheten af
riksdagens öppnande på rikssalen. Rikshärold
var Elis Schröderheim. I en egenhändig
anteckning säger konungen: "Allt har vid
Ständernas första sammanträde försiggått
j)å. samma sätt som i Gustaf Adolfs och
Carl X:s tider. Konungen har äfven
begagnat sig af den gamla sillver-klubban,
8om Sveriges gamle konungar vid sådana
tillfällen begagnade för att imponera
tystnad." Geijer anmärker i anledning häraf:
"För Gustaf III:s lifliga inbillning
förvandlade sig hvarje akt af hans politiska lefnad
ovilkorligen till ett skådespel. Man måste
öfverallt skilja föreställningen från
verkligheten. Den illusion, som i lifvet
förblandar begge må i allmänhet vara en
svaghet. Hos starka karakterer med en eldig
imagination, som hänför både dem sjelfva
och andra, är den en dtel af deras kraft,
ehuru, der den får öfvervigt, förderflig;
och på skillnaden emellan illusion och
verklighet har Gustaf III gått under.’’
Det tal, hvarmed konungen öppnade
riksdagen, läses fullständigt i Modées verk,
och är, liksom dylika af Gustaf III alltid
voro, ett mästerstycke af kunglig
värdig-bet, finhet och anslående kraft. För
ständerna framlades äfven en sakrik
redogörelse öfver rikets styrelse under de
sednast- tillähdägångne sex åren, hvilken bär
titeln: "Puncter, om hvilka H. K. M. i
nåder funnit godt underrätta Riksens
Ständer" samt upptager 26 pagg. i Modée.
Huruledes adehjs klassindelning af
konungen ordnades, är r en föregående
artikel i Pilyktan (Den svenska riksdagens
hist.. utbildning, N:o 20 sid1.156) redan
orn-taldt.. üfverläggningarne härom ägde rum
på rikssalen i konungens öfvervaro och
under hans ledningj, den 3 November.
Konungen tillät diervid1 ingen diskussion
angående giltighetett af 1626 åra
riddarhusordning i det helia. Endast: angående de
förändringar, som, med bibehållande af
principen, tiden gjorde nödvändiga, ville
ban inhemta ridderskapets och adelns
tanka.-Förändringarne föreslogos af konungen och
antogos, såsom det synes, utan diskussion
— åtminstone skedde öfverläggningen i
konungens närvaro. En öfverste Gyllensvahn
vågade hemställa* om ej propositionerna
kunde få remitteras till adelns
öfverläggning på ståndets vanliga samlingsrum. På
denna hemställan följde intet svar.. Men
vid en följande session, som hölls (den 9
November) för justering af protokollet,
med lika högtidlighet, ikonungens därvaro,,
på rikssalen, uppstod landshöfdingen
baron Hamilton med den anmärkning, att
Gyllensvahns yttrande borde utgå ur
protokollet, emedan det innehölle en
tvetydighet, likasom Kongl. Maj:t skulle på
något sätt ha velat inskränka adelns fria
öf-verläggningsrätt. Toll yttrade tilloehmed
att Gyllensvahn borde för sitt yttrande
alh ärligen straffas. Konungen förklarade,,
att orden borde qvarstå i protokollet,
"såsom ett bevis, att i Gustaf HI:s tid det
varit svenske män lofgifvet, att inför
thronen fritt yttra sina tankar angående do
ärender, som vid ett riksmöte dem blifvit
till öfverläggning meddelade!"
Uti riksdagsbeslutets § 4 heter det, med
hänsyftning på denna fråga och det sätt
hvarpå den blifvit handlagd: "Uti svenske
adellsmäns bröst kan aldrig utslockna mimc
net af de dagar, då Kongl. Majrt täcktes
tillåta dem öfver dessa tilläggningar inför
Kongl. Majrt på rikssalen yttra sig med
den frihet, som under Kongl’. Maj:ts
regering Dess undersåtare njuta, och Sjelf med:
dem derom öfverlägga. För dem kan ock
1 intet vara mera ärefullt, än att begge de
odödelige konungar, af hvilka den ene
grundat (Gustaf H Adolf) och den andra
upplefvat ridderskapets och adehis fordna
aktning, behagat sig sjelfve för ledamöter
deraf förklara;"
Och dermed’ var således i jakande
mening besvarad den frågan, "om kungen är
adelsman!!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
