Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
I afseende å de propositioner, hvilka
framlades för ständerna, berömmer sig
konungen sjelf, uti en anteckning bland de
Gustav, papp., öfver "det skickliga sätt,
hvarpå han i sitt tal skiljt de
angelägenheter, som han ej kan afgöra utan
ständernas medverkan, från dem, öfver hvilka
ban blott begär deras råd." De förra
rörde vissa lagfrågor, och framlades för
ständerna, "med nådig erinran, att, sedan,
enligt 42 § i regeringsformen, Kongl. Maj:t
förut meddelat dessa ärender riksens råd,
samt de till protokollet sagt sina tankar,
och efter det ständerna derom, enligt
samma § och 1617 års riksdagsordning,
öf-verlagt och öfverenskommit sig emellan;
hade man vidare att iakttaga hvad
berörde § i regeringsformen innehåller." (So
riksdagsbesl. § 8.) Af de citerade orden
framgår, att de ärender, som framlades för
ständerna, hade förut undergått beredning
af riksens råd. För deras vidare
handläggning nedsattes af ständerne ett
lagutskott; äfvensom, enligt regeringsformen,
ett annat utskott öfver bankoverket och ett
öfver rikets statsverk.
Vid tillsättandet af ständernas utskott
förfors i enlighet med föreskrifterna uti
14 § af 1723 års riksdagsordning.
Jem-likt densamma äga "samteliga ständerna
att för riksdagsärendenas skyndesamma
utarbetande förena sig om vissa
depntatio-ner, huru många dertill utväljas skola, samt
huru starka de böra vara." För
skicklighet att deltaga uti förhandlingarne uti ett
sådant utskott för ärendernas beredning,
är medborgerligt förtroende ensamt för sig
icke tillräckligt, det erfordras äfven
speciell sakförståndighet äfvensom andra
qva-lifikationer, hvilka det icke är mängden af
väljande gifvet att bedöma. Det
stadgades derföre, att utskottsmännen skulle
tillsättas sålunda, att hvarje stånd först hade
att i sådant afseende välja ett antal
elektorer, hvilka inför ståndet borde aflägga
ed, att vid utskottsmedlemmars utseende
ej hafva annat än det allmänna bästa för
ögonen, samt derföre på allt sätt ombeflita
sig att utse sådana personer härtill, som
de efter samvete finna skickligast att
handtera och sköta sådane angelägna ärender.
Desse elektorer genomgingo derefter listan
på de vid riksdagen församlade, och
uppförde till hvarje utskott dem de till de
ärender, som i detsamma förhandlades,
skickligast funno, jemväl om det var af
deras egne ledamöter. Om de personer,
rörande hvilka de ej kunde förena sig,
skedde votering.
De framlagda lagfrågorna voro följande:
1) om moraliteten i lagen och hvad i
lagen kan finnas, som uppmuntrar
angif-vare och störer ärlighet och förtroende:
2) om mildring af dödsstraff för
barnamord samt några andra brott och
missgerningar (deribland upphäfvande af
dödsstraff för trolldom);
3) om preskription i brottmål, eller
stadgande af en tid, hvarefter mindre
brottmål ej mera finge åtalas;
4) om inskränkning af de viten och
böter, som domare och exekutorer af egen
åtgärd och dom tillfalla;
5) att andra brott icke må beläggas med
straff af ärans förlust, än de hvilka i sicr
’ O
innefatta infami eller nedrighet och skam.
De ekonomiska frågorna angingo en
ny tjenstehjons-stadga samt den enskilda
kreditens upphjelpande genom förbättring
af exekutionsverket. Slutligen, liksom för
att försöka, om det initiativ i lagfrågor,
som 42 § af regeringsformen äfven åt
ständerna förbehöll, verkligen stod dem öppet,
gjorde ständerna sjelfva en proposition,
alldeles i konungens anda, om
religionsfriheten och de vilkor, hvarunder den i
riket kunde åtnjutas.
Denna ständernas proposition blef af
konungen bifallen, enligt hvad 7 § af
riksdagsbeslutet utvisar, och i
öfverensstämmelse dermed utfärdades sedermera
Tole-raus-ediktet af den 24 Januari 1781.
(Jemför Kejs. Förordn, af den 14 Augusti 1827.)
"Det var svårt", säger Geijer, "att vid
denna riksdag placera ett nej. Man hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
