Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
såsom täflare med lyckligare lottade
länder, men skämmas behöfva vi väl icke.
— Och hvilka vore då de produkter
Finland kan uppvisa, hvilka, frågar jag?
Min vän log bittert vid sin fråga.
— Vi hafva redan många fabrikater,
hvilka icke behöfva skämmas för sig, om
de äfven finna sina mästare i audra
länder, vi erbjuda så godt vi hafva det.
— Ja, afbröt ban mig, det vore just
något att komma med. Vi skulle på
expositionen uppvisa hvad vi kunnat producera
med tillhjelp af skyddstullar, med tillhjelp
af maskiner, dem vi införskrifvit från
utlandet, med tillhjelp af arbetare, hemtade
från verldens alla delar och slutligen af
råvaror, importerade från annat land. Vi
skulle då säga till expositionens
besökande: "Se här mitt herrskap, en vara
förfärdigad i Finland. Den har det kuriösa
med sig, att platsen der fabriken står är
i Finland samt att vattnet till fabrikens
ångpannor varit finskt, veritabelt finskt
vatten. Alla öfriga krafter som bidragit
till denna ädla produkts åstadkommande,
hafva vi uppsökt litet här och der ....
Ni frågar om fabrikerna bära sig? —
ypperligt: Se här hafva vi en trikotskjorta från
Aho . . . mycket fin och god vara . . . ger
tolf procents utdelning årligen — ur egna
fickor! Se här en tändsticka, en finsk
tändsticka; den sprakar och gör ett hiskeligt
väsen af sig, behöfver inga puffar, puffar nog
för sig sjelf, ger femton procent årligen
— så länge kapitalet räcker till!" Vore
det i sauning icke glädjande att vara
tvungen till en slik sjelfpufi?
Nu hade min missnöjde vän kommit i
farten. Hvarje den minsta motsägelse skulle
gjort honom ursinnig, hvarföre jag beslöt
att icke vidare tala om den finska industrin.
— Låt vara, fortfor jag, att vi således
enligt din tanke blefve illa representerade
i detta afseende, hvilket jag för resten vill
betvifla, vi hafva dock ett och hvarje, som
kan vara af intresse för utlänningen. Vi
kunua åtminstone säuda till expositionen
allt betecknande för vårt folks lif,
egenheter och seder. Vi kunna vidare
uppvisa anmärkningsvärda kuriositeter från vårt
hemland. Det skulle väcka utlänningens
nyfikenhet och helst påminna honom, att
det finnes ett land under solen, som kallas
Finland.
— Hvad det beträffar, invände min
missnöjda vän, kunna vi helt säkert rada upp
en mängd kuriositeter; frågan är blott om
det skall löna mödan att på detta sätt göra
sig känd. Vi hafva, att börja med
isvo-schikar. En sådan borde sändas dit med
droschka, ök och tillbehör. Man kan
utvälja dertill en rutinerad man i sitt embete,
något drucken, något uppnäst och något
blå kring ena ögat, klädd i vanlig habit
och med den oumbärliga regulatorn i
handen. Droschkan skall vara nyligen synad
och hållbar befunnen, den likväl obetaget
att mista hjulet i första rännsten. Hästen
skall vara af det resignerade slaget, van
att fördraga och tåla allt. Finlands
hyrkuskverk, kunde då icke, såsom en
natio-nalegendomlighet, förfela att göra effekt,
ty någonting dylikt är icke andra länder
gifvet att uppvisa. — Såsom en framstående
typ af vårt folk, kunna vi dessutom
ditsända en brandvakt i utöfningen af sin
tjenst, ty äfven detta utgör en
national-egendomlighet. Man skulle naturligtvis
bifoga en samling af de kostymer, vapen
och instrumenter, hvarmed han på olika
orter utrustas: Den oundvikliga
harskram-lan, luren, slängsabeln eller på andra
orter korsgeväret, den antika krigarhatten
och slängkappan m. m. Hau skulle i
London helt visst skörda ett oerhördt bifall,
om han à la Westerdahl gåfve en
representation der han kunde exequera sin
stora, välbekanta nattliga aria med
variationer à la Helsingfors, tt la Abo, à la
Uleåborg — allt detta under ac-kompagneuient
af sina instrumenter. Engelsmännen finge
då at’ oss åtminstone veta hvad klockan
är slagen. Hvarje föreställning kunde ju
sedermera slutas med eu tableau vivant
t. e.x. nattstycku; bengalisk eld; brand vak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
