Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
poleon III af de begge publicisterne
Vicomte de la Guerronière, afkomling af en
legitimistisk familj i Poitou, en
passionerad beundrare af Chateaubriand och
La-martine, och författare till de berömda
broskyrerna Napoléon III et Angleterre,
Napoleon III et Vitalie, le Pape et le
Con-grès, La France samt Rome et Vitalie, och
Granier de Cassagnae, ett slags litterär
poltron, som erinrar om den beryktigade
Scuderi i 17:de århundradet. Han kastar
sig in i paradoxer. Hans ord: "Racine är
endast en pajazzofunno ett stort
åter-8kall. En annan gång bevisade ban, att
slafveriet är en social nödvändighet och i
sin skrift "Adelsklassens historia" påstod
ban, att adeln utgör en skild ras bestämd
att beherrska menskligheten. Uti
tidningen UEpoque gick ban i sina
konservativa idéer så långt, att hela den öfriga
pressen, hvilken ban oupphörligt angrep,
upphörde att besvara honom ocb organiserade
mot honom en s. k. tigande konspiration.
Helt nyligen hade ban tillsammans med
den beryktade Veuillot grundat tidningen
Le Reveil, hvilken trots sina
excentriciteten i stället för att uppväcka, endast
in-söfde hvar man, och efter några månader
måste upphöra.
Ytterligheterna beröra hvarandra.
Jemte de häftiga försvararne af kejsaredömet
förtjena Victor Ilugo och flyktingarnes
litteratur sin plats. Landsflykten har
förbittrat dem och gjort dem lika så
obehagliga för sina gästvänner som oförsonliga
mot den regering som förvisat dem.
Victor Hugo, som tid efter annan varit
ultra-royalist, konservativ, pär af Frankrike och
den röda republikens tribun, har af
vreden blifvit inspirerad till den rasande
pamfletten Napoléon le Petit och les Chdtiments.
Detta kallas icke att idka skönlitteratur,
men Victor Hugo’s vrede är dock alltid
ett lejons, medan de otaliga
smädeskrif-terna af andra landsförviste demokrater
erinra om de royalistiska emigranternes
antinationella handlingssätt under första
franska revolutionen. En af dem blyges
icke att mana fram en invasion från
norden för att, som han uttrycker sig,
förnya det franska folkets förderfvade blod;
och en tidning, Uhomme, utgifven på
Jersey af den numera afledne Ribeyrolles,
innehöll artiklar, mot hvilka de uti Pèrt
Ducliesne endast voro namnsdagsrim.
Franska folket är utan medlidande med
dem som falla, särdeles om, såsom
La-martine, de ej förstå att falla med
värdighet. Äfven han offrar åt industrialismen;
äfven han har gjort tanken till ett
bröd-förvärf. Ett qvickhufvud har sagt om hans
Le conseiller du peuple: "Lamartine
serverar oss med ett uppkok på det thé, som
berusat bela Frankrike"; och detta kan
gälla om alla hans sednaste skrifter:
Vhi-stoire de la Restauration, Vhistoire de la
Turquie, Raphael, Geneviève, och les
Con-stituants. Omkring Berangers lik hafva
korparne församlat sig och uppstämt ett
kritiskt kraxande öfver den hädangångne,
som af den offentliga meningen ställdes
mellan Lamartine och Viktor Hugo och
med dem bildade Frankrikes ärorika
skal-de-triumvirat. Man har förebrått honom
att ban förderfvat nationen med sina
omoraliska sånger, förknippat den borgerliga
egoismen med älskvärda laster och
sålunda framkallat det andra kejsaredömet.
In-de irael Man har mot den döde riktat ett
hugg, som var ämnadt att träffa
regeringen. Icke desto mindre förblifver
Béranger en af de ärofullaste litterära storheter
i vårt sekel.
Det andra kejsaredömets förnämsta
skriftställare äro qvarlefvor från 1830 års stora
litterära rörelse: Lamartine, Thiers,
Michelet, Guizot, S:t Beuve, Fru Sand, S:t
Marc Girardin, Montalembert äro, i trots
af det halfdunkel, hvaruti talarestolens
tillintetgörelse, de materiella intressenas kring
sig gripande och folkets otacksamhet trängt
dem, med få undantag de enda stjernor,
som ännu lysa med obestridd glans på
tankens himmel. Flera af dem, såsom
Cow-sin och Michelet hafva försakat de höga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
