Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
måhända något för mycket. Naivetet
passar sig icke för ålderdomen.
Inbillningskraften spelar i Frankrike en
större roll än den mogna tanken. De
flesta skriftställare hafva antagit republiken
som en uppenbarelse och drifvits långt ut
på socialismens ocean. Men största delen
har återkommit derifrån, så äfven M:me
Sand. Hon lefver nu på sitt slott Nohant
och sysselsätter sig med naturvetenskaper,
filosofi, romanförfattande. Derifrån skref
hon till en väninna: "Du tänker, att jag
dricker blod ur aristokraternes
hufvudskå-lar. Ack nej! Jag studerar Virgil och lär
mig latin." För öfrigt är hennes talent i
framåtgående och delar ej det allmänna
förfallet. Hennes namn har midt under
den allmänna försämringen af snillen och
karakterer blifvit ett fältskri för idealets
vänner. Hon utgör ett bevis, att det
ideala ännu ej gått belt och hållet under, då
det ännu finnes prester som bevara den
heliga elden.
Erik den ll:tle.
"Utöfver djupets riken
Min julle sakta glider,
En spegel lik är viken,
I skyar månen skrider.
"Matt kring dess rand sig hvälfver
Ett moln i bleka ringar,
Den skumma vågen skälfver,
En sång ur djupet klingar.
"Och huld min Karin blickar
Upp ur de dunkla vatten,
Och tro och tröst mig skickar
i stilla sommarnatten.
"På dina ögon känner
Jag dig igen du kära,
Der utan frid och vänner
Mig ängslans suckar tära.
"I verldens hjerta skimmer,
Bland allt dess tomma hvimmel,,
Jag glansen gladt förnimmer
Af dina ögons himmel.
"När österns lätta dimmat
Den gjlln& solen bådar,
i dagens första strimma
Blott deras ljus jag skådar.
i sena aftonstunden,
Djupt, djupt i skogens gömma,
Af deras trollmakt bunden,
Jag kan dem ej förglömma.
"I nattens tysta timmar
Ur drömmen upp jag spritter
Och ser, när stjernan glimmar,
Hur du vid kudden sitter.
"Hvad mer om än man säger,
Att städs för mig du blifver
En bild, som lif ej äger,
En ros, som doft ej gifver!
"Hvad är till slut all fägring
Och denna verldens glädje
Dock annat än en hägring,
En rök, hvarthelst vi vädje. —
"Ett sken på vågens yta,
Som gycklar och försvinner,
Att som ett skum förflyta,
När nästa sol upprinner.
"Se, skuggorna de tjockna
Alltmer kring himlaranden,
Och sista ljusen slockna
På fjerran barndomsstranden t
"Men ljuf din bild än blickar
Upp ur de dunkla vatten
Och vinkar mig och nickar
Och smälter bort i natten.
"O, fly ej! Si förskjuten
Är jag af fosterjorden,
Af fiender omsluten
Jag irrar ensam vorden.
"O, fly ej! Räck mig handen,
Omkring mig dimman stiger,
Ock vattnen hemskt och landen
At mörkrets makter viger."
Br.
Fyll 11
Snart kommer åldern med vigtig min,
Då dricka vi endast förståndets vin,
Då bli vi nog nyktra, vi;;
När hvar magiskt skimrande, skön illusion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
