Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
ten Penny, som sednare kom dit, fann
öppet vatten oeh seglade derpå.
Förmodligen har den öppna sjön i norra ishafvet
icke alltid samma låge, emedan
Golf-strömmen icke alltid flyter i samma fåra, ehuru
alltid i samma riktning. Den öppna sjön
är troligen alltid der de undre
strömningarne uppstiga till ytan. Ströfpartier
kunna hafva varit ganska nära den öppna sjön
utan att observera värmen af dess klimat,
såsom man ser exempel på hvarje vinter
i Newfoundland, hvarest thermometern ofta
sjunker ganska djupt under noll, ehuru
Golfströmmen stryker fram en dagsresa
derifrån med sitt ljumma vatten.
Dr Kane omtalar den öppna sjön i norr
om 82 parallelgradcn. För att nå den,
öfvergick hans ströfparti en isbarrière af
80 à 100 eng. mils bredd. På stranden af
denna af is omslutna sjö funno de
födoämnen — ett annat bevis på den höga
temperaturen och mildheten af klimatet i
förhållande till omgifningarne. Förrän Kane
uppnådde stränderna af den öppna sjön
visade thermometein den ytterliga kölden
af 60 grader. Längre norrut skönjdes
stränderna af ett isfritt haf och en oafbruten
vattuyta så långt ögat kunde nå emot
polen. Dess böljor häfde sig mot stranden
väldiga såsom oceanens; ebb och flod radde
deruti.
Denna ebb och flod har således
uppstått i detta kalla haf, ägande sin vagga
vid nordpolen. Vi måste draga den
slutsats, att de oundersökta trakterna till
största delen omkiing polen äro betäckta med
djupt vatten; ty vore denna outforskade
rymd mest land eller gruudt vatten,
kunde ebb och flod ej äga rum. Hvalfångarne
hafva ständigt varit i förlägenhet att
uppgifva hvar den egentliga hvalen födes och
uppväxer. Han har sitt hem i de kalla
vattnen, men hvar? Man har uppskastat
den frågan: ligger icke den stora hvalens
vagga uti denna polarsjö, hvilken blifvit
så instängd och kringgärdad med en mur
af is, att menniskan icke kan intränga
dit? Hvarifrån få de unga hvalarne der-
städes sin föda? Föres denna dit af
Golfströmmens ljumma vatten uti kanaler, som
gå så djupt ned i hafvet, att ingen fiende
har tillfälle att jaga och uppsluka den?
Skälar tumlade om och sjöfoglar simmade
på den sjö, som D:r Kane såg uti isöknen.
Temperaturen af dess vatten var endast
36° Fahr. Så varmt vatten kunde
söderifrån ditkomma endast strömmande på ett
betydlig djup.
Det synes vara en fysisk
nödvändighet, att fast land icke kan vara
antipo-diskt mot ett annat fast land. Om man
undantager en ringa del af Syd-Amerika
och Asien, finner man alltid land beläget
gent emot vatten, på hvar sin sida af
jordgloben. Då vi nu äro temmeligen säkra
att inom 70° bredd omkiing nordpolen
hafva för det mesta vatten, skulle således
analogin utvisa, att omkring den södra
polen borde ligga en väldig kontinent.
Geograferna hafva länge varit ense derom,
att sannolikheten är mera för en
antark-tisk kontinent än för en antarktisk ocean.
"Det är intet tvifvel", säger D:r Jilek, i
sin Lehrbuch der Oceanographie, "att
rundtomkring sydpolen utsträcker sig ett stort
fastland, hufvudsakligast inom polcirkeln.
Utifrån erbjuda dessa land anblicken af
en naken, klippig, delvis volkanisk massa,
med skarpa berghällar utan vegetation, alltid
betäckta med is och snö." Men hurudan
är den meteorologiska beskaffenheten af
denna verldsdels inre?
Kapten Maurys forskningar gifva osa
häröfver de mest oväntade upplysningar
och gifva sydpolen ett intresse, som
geo-graferne härtills ej kunnat drömma om.
Vi skola här nedan i korthet referera
gången af hans slutledningar rörande
beskaffenheten af ifrågavarande kontinent.
Sydfararne — de som trängt längst
framåt— veta att berätta om höga stränder
och berg af is; och lloss, som kommit
längst af alla, såg volkaner brinnande på
afstånd. Den outforskade rymden omkring
sydpolen är omkring dubbelt så stor som
hela Europa. Denna oberesta region är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
