Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
cirkelrund till formen, med en omkrets af
icke mindre än 7,000 mil. Dess kanter
liafva blifvit vidrörda här och der, och
hvarhelst man nått dem befunnits höga och
stela. Den outforskade arealen är fullt lika
stor som bela vår kalla zon. Sjöfarare
våga sällan, utom då de passera Cap Horn,
att gå söder om 55° bredd. Fruktan för
isberg afskräcker dem. Dessa skönjas der
drifvande upp mot eqvatorn i stort antal
och ofantliga massor bela året om.
Många af dem äro flera mil i utsträckning och
hundratals fot tjocka. Plantskolan,
hvarifrån dessa berg utgå, måste vara af
ofantlig vidd; och denna plantskola kan icke
finnas uti hafvet, ty isbergen behöfva fast
grund, hitills de uppnått sin fulla storlek.
De äro derföre, på sitt stumma vis
högljudda vittnen om en antarktisk kuststräcka
af betydlig utsträckning, om djupa vikar,
i hvilka de kunna bildas, och höga klippor,
från hvilka de kunna nedstörta.
Men rundtomkring dessa isbeklädda
stränder hviska vindarne — de sqvalleraktiga —
om ett helt oväntadt förhållande och
tillkännagifva tillvaron af ett mildt klimat —
mildt jemförelsevis, och på långt när icke
så strängt sotn det arktiska. Barometerns
låga ståndpunkt, den i hög grad
förtunnade luften och de staika nordanvindar, som
der äro herrskande, qväda en visa, full af
djup betydelse. De vindar, som blåsa emot
polen, äro mycket starkare och Bträcka
sig öfver vida flera breddgrader i den
södra än uti norra hemisferen. Men
hvarföre skulle dessa mot polen sträfvande
vindar i de två halfkloten så mycket särskilja
6ig i afseende å styrka och uthållighet, om
icke värmen och den deraf härflytande
förtunningen af luften vore mycket större vid
ena polen än vid den andra? Kaptenerne
Wilkes och Ross hade begge, vid deras
expeditioner till södra hafven, tillfällen att
bemär ka atmosferens synbara fattigdom
öfver de utom vändkretsarne belägna
delarne af södra halfklotet; och det låga
barometerståndet vid Cap Horn hade redan
tidigt ådragit sig sjöfarandes uppmärksam-
het. Hvadan denna olika fördelning af
atmosferen på hvardera halfklotet? Och
hvarföre skulle barometerns medelhöjd vara så
mycket mindre i de sydliga
polarregionerna än i de norra? Ingen torde vilja
förklara denna olikhet på grund af någon
omflyttning af jordens geometriska
medelpunkt, till följd af det norra halfklotets
stora massor af fastland.
Hela detta fenomen härrör utan tvifvel
från öfvermåttet af vattenånga i de antar
k-tiska regionerna och dennas bundna
värma. Den norra polcirkeln ligger
hufvudsakligen på land, den södra
hufvudsakligen på vattnet. Då vindarne inkomma
inom den sednare äro de lastade med
vattenånga; men på sin väg till de förra
hafva de blifvit uttorkade. Nordens berg och
kullar rycka från dem vatten till de stora
floderna i Siberien och Norra Amerika.
Sedermera föra samma vindar en
jemförelsevis torr luft till polartrakterna; och då
de anlända till den punkt, hvarest de
mötas och föras uppåt, kondenseras
vattenångan under uppstigandet, men den
förtunning, som uppstår till följd af den
sålunda frigjorda värmen är icke så stor,
att den skulle draga luft till polen från
något större afstånd.
Inom södra polcirkeln deremot föra
vindarne med sig luft, hvilken kommit öfver
vatten på ofantliga sträckor; följaktligen
blir en stor del af den atmosferiska luften
bortdrifven från de sydliga delarne af
jordklotet utaf vattenångorna, som der fylla
atmosferen. Der nu dessa mot polen
sträfvande vindar upphöra att gå framåt, stiga
uppåt och begynna att gå tillbaka såsom en
öfre ström, måste uppstå en ofantlig lugn
centralkrets. Om den topografiska
bildningen af denna lugna region är sådan, att
den framkallar en hastig kondensering och
starkt nederslag, skall den bundna hetta,
som frigöres från all denna ånga, vara
tillräcklig att frambringa icke allenast ett
lågt barometerstånd och ett väldigt in
strömmande af luft, utan äfven en förmil
diing af klimatet derstädes. De som vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
