- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
266

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266

seenden inom vårt kära fädernesland, att
intet eget duger. Så äfven med ölet.
Ar man bosatt på en ort inom södern,
så är ortens öl — ty hvilka orter hafva
ej bryggeri? — alldeles odugligt; man skall
då förskrifva sin vara från Torneå. Helt
visst förmodar jag att man derstädes helst
dricker Helsingfors-öl.

Oaktadt de båda kamraternas förargelse
är den första flaskan tömd. Det är nu
den andra kamratens tur att bjuda:

— Vi kunna väl allt tåla en flaska till.

Den serveras.

Nu får ölkonversationen ökad fart. Den
ena vännen skryter för den andra,
uppräknande alla de olika ölsorter han varit
lycklig nog att konsumera. Med den största
noggranhet redogör han för dessas
humlestyrka och olika smak, hurusom en del
utmärka sig genom en angenäm sötma utan
att vara det för mycket, huruledes andra
hafva en sötma, som på ett elegant siitt
öfvergår till bäskhet, om en tredje sort
kan nästan sägas att den har bouquet, ty
så aromatisk förefaller den, en fjerde
innehåller tobak, helt säkert tobak, en femte
smakar tillochmed af kamfer; alltnog, den
mannen har pröfvat alla sorter.
Konversationen har derunder blifvit mera
högljudd och haltande. Den andre kamraten
vill äfven hafva ett ord med i laget och
berömmer för sin del några ännu
ouppräknade ölsorter. Det uppstår debatter
om denna vigtiga fråga. Man skriker
redan i hvarandras öron och har flyttat sig så
nära att näsorna tangeras. Ingendera
lyssnar mera till den andras ord, ty båda tala
samtidigt. Det är på väg att blifva ett
handgripligt utbrott mellan vännerna, då
herren vid disken söker nedtysta och förlika
parterna med det diplomatiska påståendet
"att allt ändock beror på brygderna." —
Vännerna lugnas synbarligen af denna
opartiska medlare och föreslå tömmandet af ett
glas portvin. Man intager två glas portvin.
Nu är förmiddagen långt framskriden och
man aflägsnar sig i skötet af sin familj.
Man intager sin middag och sofver på

saken. Man går på aftonen att uppsöka
sina kunder och träffas åter vid
toddygla-set. Man "brygger på ännu en bit" och
har småningom hunnit till sitt
förmiddagstillstånd. Nu äro korten på bordet och
man slår sig ned vid "ett parti."
Kunderna hafva icke länge suttit vid spelet,
innan någon arm syndare får häftiga
förebråelser för att han icke hållit ögonen
öppna vid ett grande misere owiwte-spel.
Man blir häftig å ömse sidor och
kamraterna spara icke på temligen grofva
epi-theter — allt naturligtvis i den största
välmening. Man är åter efter en stund lika
goda vänner och nedsköljer sin förargelse
med något större klunkar ur toddyglasen.
Nu kommer supén och afbryter spelet på
en stund. Man äter friskt, talar bögljuddt
och kryddar maten med åtskilliga finare
uttryck. Ar man på rätt godt humör, ger
man sin granne små caressanta namn i
det man "trycker honom", såsom svintus,
lurjus, asinus m. m.; men allt detta på ett
så förbindligt sätt, med ett så smekande
uttryck kring mungiporna, att det i
grannens öron låter nästan lika godt som
"heders bror" "gulle bror" "söta bror" o. s. v.
På hvarje ort finnes dessutom någon äldre
herre som gerna är med i toddylag oeh
kallas "farbror." Parbror tryckes mycket
flitigt under bela aftonen.

Nu är glädjen emedlertid hunnen till
sin högsta punkt. Allas anleten lysa, och
talet går med den mjuka, släpiga ton,
som ofta inträffar då tungan vacklar. Men
korten kalla emellertid kunderna till "den
gröna duken." Man sätter sig för att
sluta "pulkan" eller "pullan" som den
äfven kallas. Tiden är emedlertid
framskriden ett godt stycke på natten. Man
besluter sig för en delning af resten och
gör sig i ordning att bryta upp- En del
hafva redan hattarne på sig och äro
färdiga att uttaga steget till den grymma
skilsmessan. Då får någon den blixtrande
idén, att föreslå en liten, helt liten
"lansknekt i pelsar." Man rangerar sig på ny
räkning, utan att dock aftaga hvarken öf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free