Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
dana, likasom korpral Brask tvä tuggbussar; kommer
så Helsingfors tidningar med sin lördagsrevy som
utdrager doften af veckans händelser —■ och för
Papperslyktan återstår ju således intet annat råd än att
berätta precis detsamma som de två föregående. Det
är häruppå vi velat fästa Eder uppmärksamhet, om
Ni funne vår krönika alltför tråkig och ointressant.
Och dock, vi hafva orätt. Äfven på lördagen
kan det ju "hända någonting" som publicisterna i
hvardagsspråket bruka säga och detta allt är då vår
tillhörighet. Yi hafva att börja med en redogörelse
för den akademiska inskriptionen i dag. Det är
all-männeligen erkändt att denna högtidlighet, hvarmed
universitetet enligt gammal plägsed inviger hvarje
termins verksamhet, på sednare tider blifvit något
mera än en blott formalitet eller en slags kyrkparad.
Den emotses också nu med intresse ej blott af
universitetets ungdom utan äfven af allmänheten; ty man
vet på förhand att vid detta tillfälle tankar och idéer,
som angå fosterlandets vigtigaste angelägenheter eller
förnämligast sysselsätta tidsandan, finna ett uttryck,
ett ädelt och manligt uttryck. Också denna gång blef
åhörarnes förväntan icke sviken, ty äfven från denna
inskription fick man medföra lifvande intryck. Man
bör hoppas att de ord hvarmed universitetets n. v.
Rektor tilltalade ungdomen göras tillgängliga för
allmänheten. Vi skola emedlertid göra ett försök att
redogöra för deras hufvudsakliga innehåll. Talaren
började med att framhålla huru lyckliga de
medlemmar af samhället borde anse sig, för hvilka vetandets
skatter från tidigaste år varit tillgängliga, samt huru
derigenom det blifvit dessa lyckligare lottade gifven
både möjlighet och förmåga att gagna sitt fosterland
i högre grad än det stora flertalet, hvilkas
verksamhet icke kunde sträcka sig utöfver arbetet för
fyllande af lifvets oundgängliga behöfver och hvilkas
bildning blifvit inskränkt till medvetandet af menniskans
enklaste pligter, hvarföre de med all sin
fosterlandskärlek måste känna sin kraft att arbeta för det stora
målet förlamad. I vårt land vore visserligen
bildningen, likaså litet som den högre verksamheten för det
allmänna, något särskildt stånds monopol: för hvarje
Finne stodo vägen från kojan till thronens närhet
öppen — och detta är en af de vackraste sidor af
vårt lands, i grunden demokratiska, samhällsskick.
Men det återstode ännu mycket att göra för
bildningens spridning i vårt land, och vore just detta en af
de lyckligare lottades heligaste pligter äfvensom att
öfverhufvud i sin verksamhet framvisa den sanna
bildningens goda frukter; ty civilisationen frambringar
äfven ogräs och skadliga vester. Men hvem skulle
i våra dagar tvifla på bildningens förädlande och
frigörande inflytelse pä samhället, då vi so huru i ena
ändan af Europa ett folk genom denna makt bryter
sina förtryckares bojor och återtager sin politiska
frihet, samt huru i andra ändan af vår verldsdel en
furste ätergifver den personliga friheten åt miljoner
undersåter och sålunda leder sitt folk in i nya banor.
Talaren öfvergick härefter till framställningen af
hurusom den personliga friheten och samvetsfriheten
öfverhufvud i vår tid, efter hårda strider, allmänt voro
erkända att höra till menniskans naturliga rättigheter.
Äfven de mest absoluta regeringar göra det. Sådant
vore ännu icke fallet med tanke- och yttrande
friheten. Tal. tecknade med slående ord betydelsen af
ordets frihet. Denna blott vore den jordmån hvarutur
sanningens ädla planta kunde uppspira. Måhända var
det en aning härom som inspirerade ICalevalas
sångare då ordets trollmakt besjunges. Man kunde
hoppas att vi snart skola skåda morgonrodnaden af en
ljusare dag äfven i detta hänseende, då det från
thronen hörts det högtidliga löftet, att "yttranden af
redbarhet, sanning och laglydnad" alltid skola vara
vår ädla monark behagliga. Men de yttre
förhållandena må gestalta sig huru som helst: universitetets
ungdom skulle alltid, likasom dess fäder, minnas att
de voro i sanningens tjenst och att de för dön och
fosterlandets väl borde stå eller falla.
Af kuratorernas vid inskriptionen inlemnade listor
befanns att de hittills inskrifna studerandes antal
utgjorde 195, hvaribland 41 graduerade. Fördelade på de
särskilda fakulteteterna tillhörde IG den Theologiska,
43 den Juridiska, 28 den Medicinska, 57 den
Hist.-Filologiska samt 51 den Mathem. Fysiska.
Folkskoleförsiaget har på sednaste tider varit
temligen illa medfaret. Ibland alla de anmärkningar man
emot detsamma gjort, fäster man sig dock främst vid
de i Litteraturbladet förekommande två artiklarne i
denna fråga. Med mästerlig hand framläggas
derstädes förslagets skuggsidor. Uti en kommande artikel
lofvar bladet dock återkomma till dess förtjenster.
Om också dess förtjenster böra afprutas, har Herr
U. Cygnæus dock alltid den ovedersägliga förtjensten
att hafva tilltagit förslaget i så stora dimensioner att
det icke numera kan komma i fråga någon återgång
till det obetydliga.
Alltsedan våren hafva vi icke sett en sådan
mängd möten som dessa tider varit och stunda.
Föreningsbanken har i dag sitt sammanträda; vi
hoppas i morgon vara i tillfälle att redogöra derför.
I måndag sammanträder Brandstodsbolaget för landet
och "Folkvännens" aktionärer, i tisdag är Nylands och
Tavastehus läns landtbruksmöte.
M:lle H. Stadius, med hvars röst publiken
sednast gjort bekantskap vid theaterinvigningen, gifver
i Tisdag sin konsert i Societetshuset. Programmet
upptager ibland annat "O Hellas’ barn I"
I onsdag ventileras "Öfversigt af Finlands
litteratur ifrån år 1542 till 1770" af D:r Sven Gabriel
Elmgren.
I*. S. Söndagen den 10 September.
Föreningsbankens bolagstämma i går varade i
tio timmar och var besökt af 35 aktionärer, hvilka
dels för egen del, dels såsom ombud representerade
något öfver 6,500 aktier. Till ordförande vid
stämman valdes Herr Jur. Utr. Kand. H. Borgström,
hvilken uppläste redogörelsen för den afgående
provisoriska komiténs förvaltning. Den första inbetalningen
(10g) på ett aktiekapital om 2,693,200 mark bar
redan blifvit gjord. Sedan stadgarne ånyo, punkt för
punkt, blifvit diskuterade, antogos de med några
obetydliga förändringar, hvarefter bolaget konstituerade
sig. Till ledamöter i Bankoutskottet valdes:
Herrar kommerserådet II. Borgström, Handl. F.
ICise-leff, Konsul R. Frenckell, Konsul C. Hernmark,
Pro-fessor I. Ph. Palmén och Juris Kand. H. Borgström.
Till suppleanter: Statsrådet C. W. Gyldén, Ref.-Sekr.
O. Norrmén, Konsul Schramm, Handl. I. M.
Tollan-der, Kammarförvandten G. Wasastjerna och
Brukspatron F. Frenckell. Kontor komma att inrättas i
Helsingfors, Wiborg, Lovisa, Åbo, Kuopio,
Tavastehus, Tammerfors och Wasa.
Helsingfors, J. C. Frenckell & Son.
Imprimatur: Carl von Schoulta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
