- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
312

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312

nästa dag gaf ut på prent, åtminstone icke
utan noggrant urval."

Vi ha förut nämt att Brauns behof voro
få; och hans lyx, förutom den lilla
knölpåkssamlingen, inskränkte sig till en väl
fylld — snusdosa. En afton var han, jemte
en litterär vän, på besök hos Emilie
Högqvist. Han var der, berättar vännen,
hänförande af glädtighet och qvickhet; men det
undgick icke den sköna värdinnans blick
att, på samma gång den muntre skalden
strödde infall och 6kämt omkring sig, han
äfven strödde icke obetydligt snus på
hennes fina fransyska mattor. Hon bemärkte
likaledes att hans snusdosa bar spår efter
att hafva upplefvat mer än en
öfningskampanj med Westgöta-Dals regemente, och
följden àf dessa små observationer var, att
då Braun kort derefter öfverlemnade åt
henne ett prydligt inbundet häfte af sina
dikter, lät hon den följande morgonen
tillställa författaren en på samma gång
skälmaktig och präktig present af en äkta
tuladosa, ett dussin karduser finaste franskt
SBUS och likaledes ett dussin de mest
ostindiska silkesnäsdukar, som hufvudstadens
sidenkramhandel egde att prestera. Braun
blef ordentligt rörd öfver denna gåfva, som
så makalöst låg i hans genre. Ty denne
skald — ingen hofsångare — var ej
bortskämd med öfverraskningar af sådant slag,
och hvad verlden i allmänhet gaf honom
är lätt räknadt. De gode gudarne hade
förlänat honom lyran, af en vacker
qvinno-hand erhöll han den ofvannämde presenten
och några vänner gåfvo honom en
lagerkrans med på hans sista färd.

Veckans krönika.

Lördagen den 28 September.

Vi äro nu midt in uti den tråkiga perioden af
året. Den "unga qvinnan" Helsingfors förefaller allt
annat än behaglig med sitt surmulna anlete, man
skulle mycket hellre vilja gifva henne en ålder, som
berättigade oss att kalla henne "madame." Men
innan ännu denna önskan hunnit klä sig i form ler
solen åter så godt, och taflan får, oaktadt sin höstliga
prägel, åter lif och ungdom. — Denna vecka är icke
rik på nyheter — det är sant, men det oaktadt är
det med glädje man tänker tillbaka på ett tillfälle
sådant som Werner Holmbergs minnesfest i tisdags: Det
upplyftande i sådana fester skall slå en rot frän
kommande tider och den finska konsten skall måhända
till Werner Holmbergs namn kunna tillägga en rad

andra lika aktade och kära. När man, såsom vid den
nu öppnade expositionen, är i tillfälle att följa
Holmbergs utveckling steg för steg, när man så här på ett
ställe ser samladt en del af hvad hans pensel
frambragt, då först kan man fullt fatta hvad vi hafva
förlorat,— vi säga icke: hvad han kunnat blifva, ty han
var redan en mästare.

I dessa dagar har man i Wasenii bokhandel
exponerat en af M:lle Åberg utförd kopia af en bland
Holmbergs mest omtyckta taflor; kopian innebär en
lofvande framtid för målarinnan. Dersammanstädes
ser man en ny byst af Runeberg, utförd af skalden»
son. Såsom kändt har ännu ingen lyckats att
återgifva Runebergs ande i den förstenade formen. Det
förefaller likväl som om denna sednaste byst
öfverträffade dem man förut ägt. Ibland de af hr Walter
Runeberg utställda tvenne andra bysterna stadnar man
med ett synnerligt välbehag vid den af ett ungt
fruntimmer, en skådespelerska i Danmark. Det älskliga
ansigtet har själ och lif; man känner en viss längtan
att se originalet.

Utskottsvalen inom olika delar af landet pågå
fortfarande. Inom Åbo Erkestift synes redan de
flesta rösterna hafva utkorat Prof. Schauman,
domprosten Renvall, samt prostarne Forsman och Soblberg
till deputerade. Föreningsbankens Bankutskott hade
den 20 Sept. sitt sammanträde, dervid ibland annat
beslöts att af de ännu återstående 3068 aktierna, dem
utskottet enligt sednaste bolagsstämmas beslut egde
att emittera, skulle 76 aktier ställas till Tavastehus’
kontors förfogande för att tillhandahållas några
aktietecknare derstädes, hvilka efter den utsatta terminen
(15 Juli) verkställt inbetalningen af 10^; vidare skulle
de öfriga 2992 aktierna i öfverensstämmelse med
bolagsstämmans allmänt uttalade åsigt, erbjudas
städerna Björneborg och Uleåborg, hvarest, i händelse
anbudet skulle antagas, kontor komma att inrättas,
likväl under det vilkor att Uleåborg tecknar 1700
och Björneborg — der redan förut tecknats 40-1 —
1292 aktier. Skulle äfven aktieteckningen icke uppgå
till detta belopp men likväl utvisa ett tillräckligt stort
intresse, komma agenturer att inrättas i nämnde städer.

Behofvet af en juridisk förening, som redan ofta
varit uttalad, har ånyo gifvit sig luft uti en
underdånig ansökan, undertecknad af 187 män af facket från
de juridiska centralorterna Helsingfors, Åbo, Wasa
och Wiborg. Man hyser det säkra hopp att denna
förening kommer till stånd.

1 frågan om handelsskolan har Wiborg redan
uttalat sig. Äfven i Helsingfors lärer en del af
han-delskorpsen nyligen hafva stadnat vid det beslut att
till en sådan skola bevilja ett bidrag af 50 kop. s:r
per skattöre, likväl med det förbehåll att stadgarne
undergå några ändringar.

Vid litteratur-sällskapets i Onsdag inträffande
sammanträde blir äfven den numera qvistig vordna
Por-thauska statyfrågan ett diskussionsämne.

Under instundande vecka ventileras åter två
spe-cimina, nemligen: "Skolan, Pedagogiskt Utkast med
hänsigt till bestående förhållanden i Skandinavien,
Tyskland och Schweitz" af D:r Z. I. Cleve samt "Om
Bibliografiska systemer och Bibliotheksmethoder" af
Lektor K. Collan.

Vi begagna oss till slut af tillfället att rätta ett
fel i vår sednaste "korrespondens från Tavastehus",
sålunda, att det nemligen om profplöjningen bör heta
att "enhvar upplöjde tvenne halfva tegar" och uppdrog
sin vattenfåra.

Helsingfors, J. C. Frenckell & Son.

Impriroatnr: L. Heiinbürger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free