Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324’
nåde utgifter, men detta åliggande hitintills
uteslutande hvilat på jordbruket; syntes
någon viss afgift i berörde afseende böra
åläggas personer, såväl i städerne som på
landet, hvilka förut varit derifrån befriade;
hvarjemte öfvervägas och bestämmas
borde, huru med den, enligt Kongl,
förordningen af den 5 November 1686 och
förklaringen deröfver af den 31 December 1687,
Ridderskapet och Adeln för dess
frälselägenheter åliggande rusttjenstskyldigheten
för framtiden skall förhållas, sedan den
genom bevillningsstadgan af den 15 Juni 1800
§ 2 derföre stadgade afgift, vid landets
förening med Ryska Kejsaredömet upphört.
Vid denna punkt anmärkte Senatorn
Federley, att som frälsehemman äro lika med
krono och skattelägenheterne roterade, samt
deraf härflytande besvär, genom indelta
militärens återuppsättande blifvit nog kännbart
ökade, syntes Senatorn mindre anledning
förekomma att påbörda frälsehemmanen
någon särskild rusttjenst.
47:o) Till amortering af den, under
sednare åren tillkomna statsskuld fordrades
att Landtständerne tills vidare åtoge sig
en viss bevillningsafgift, på sätt under
landets fordna regering varit vanligt;
hvarjemte och då statsverkets nuvarande
inkomster befunnes otillräckliga till
bestridande af alla de kostnader ocb utgifter,
som med kulturens framsteg ocb för dess
vidare utveckling påkallas, nödiga medel
borde särskildt beredas för nedannämnde
ändamål, nemligen:
a) till folkundervisningens oeh
skolväsendets förbättrande medelst dertill nödige
läroanstalter, hvaribland jemväl ett
polyteknisk institut vore af behofvet påkalladt;
b) till befrämjande af väg- och
vattenkommunikationer samt större sjöfällnings
och kärrodlings företag, enligt af Styrelsen
granskade och godkända planer och
kostnadsförslag; samt
c) för uppförande af nödige fyrbåkar
utmed landets kuster, enligt förslag, som
i sådant afseende skulle uppgöras.
48:o) För att bereda en möjlighet för
de å donations godsen i Wiborgs län
bosatte bönder att, då öfverenskommelse med
godsägarene kan träfläs, genom Styrelsens
mellankomst tillösa sig sine innehafvande
hemmans-lägenheter under skattemanna rätt,
hvarigenom de betänkliga olägenheter och
svårigheter kunde öfvervinnas, som med
dessa bönders nuvarande osäkra besittning
och beroende af donatariernes godtycke äro
förenade, borde Styrelsen bemyndigas att,
genom upptagande af lån emot statens
garanti, anskaflä nödige medel för berörde
ändamål, på sätt som med Statens och
be-mälde allmoges fördel vore mest
öfverensstämmande.
Vice Ordförande Baron Nordenstam
ansåg anledning icke vara förhanden att till
Landtständerne öfverlemna denna fråga.
49:o) Med afseende å den fördel
städerne företrädesvis hafva af de derstädes
på statens bekostnad inrättade
Läroanstalter, syntes det skäligt att städernes
borgerskap mera än hittills bidroge till dessa
inrättningars underhåll; hvarom ett bestämdt
stadgande förty vore af nöden.
50:o) Emedan derigenom, att
jordlägenheternas grundskatt utgjordes efter de
årliga markegångssättningarne, denna skatt
blefve för lägenhetsinnehafvarene
kännbarare i den mån årsvexten varit mindre
gifvande, stadgades genom Nådig kungörelse
af den 31 Mars 1840, "att de
räntepersedlar, hvilka icke in natura erlades, skulle
betalas efter ett medelpris af de nio
nästföregående årens markegånger jemte den,
som för uppbördsåret vore bestämd",
hvilket betalningssätt ännu följes. Men som
det i hvarje händelse beror af
räntegifva-renes godtfinnande att, hvad
räntespanmå-len angår, afbörda sig densamma antingen
in natura eller i penningar, samt det med
afseende härå vore både med billigheten
och Kronans rätt öfverensstämmande, att
räntegifvaren, om han, då årets markegång
är lägre än medelmarkegången, vill in
natura afbörda sig räntan, tillika borde i
penningar betala skilnaden emellan ränte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
