Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347’
past ens inom den tyska recenserande
tidningslitteraturen något uppseende. Men
hvarje liten volym, som Mill utgifver, gör
sig inom få dagar väg till hvarje vrå af
den bokläsande verlden.
Mill har, liksom de flesta Englands nu
lefvande litterära celebriteter, utgått ur den
"filosofiskt radikala" skola, som grundade
"Westminster Review." Mill, Buckle,
Bow-ring och Darvin hörde till första
uppsättningen af denna tidskrift. Den filosofiska
radikalism, hvars talan de förde, får icke
mätas efter den tyska spekulationens
måttstock. Hvad de ville, var allenast att gifva
en filosofisk begrundning åt de åsigter i
politiken, som förfäktades af de engelska
radikale. Det var Manchester-partiets
läror i vetenskapens form som "Westminster
Review" bragte till erkännande. Detta
förklarar oss den företeelsen, att Englands
utmärktaste filosof på samma gång är dess
celebraste nationalekonom.
Den uppgift, grundläggarene af
Westminster Review hade för sig uppställt,
har Mill nästan ensam löst. D:r
Bow-ring ingick på den diplomatiska
banan och hans filosofiska verksamhet
inskränkte sig till några välbehagliga offentliga
haranger. Darvin och Buckle upptogos
uteslutande af de nödvändiga förstudierna för
sina specielt vetenskapliga forskningar, af
hvilka "The origin of Speciesn samt "]rlistory
of Civilization" äro lysande frukter. Endast
Mill förblef trogen sin skolas ursprungliga
program och han gick uti vetenskaplig
bearbetning och förädling af radikalismen så
vida, att den under hans händer kan sägas
hafva blifvit utbildad till Englands
konstitutionella statsfilosofi. Den store politiske
och ekonomiske tänkaren har derföre icke
upphört att tillhöra de radikales leder, men
radikalismen har genom honom vunnit uti
medvetenhet, genomtänkthet och
konseqvens.
Af denna sin filosofiska verksamhet har
Mill uti 6in bok om friheten, "Onliberty",
upprest ett glänsande monument.
Bevisningens klarhet och den praktiska riktnin-
gen af hans filosoferande göra Mill till en
äkta engelsk tänkare och hans popularitet
och anseende i England äro äfven utan
jemförelse. Han är icke mera blott en högre
potens af Richard Cobden, eller filosofen
för det parti, hvars dogmatiker denne är,
hvars talare är Bright, hvars organisatör
Millner Gibson och hvars statsman
Gladstone äro. Han har fattat sitt syfte så
högt som möjligt och i sitt nyaste arbete
"Considerations ön Representative
Government" framstår ban såsom den
vetenskaplige representanten för Englands
nuvarande utveckling af politiskt medvetande, den
konstitutionelt-representativa
styrelseformens tänkare par excellence.
John Stuart Mill besitter icke denna
poetiska natur- och lefnadsåskådning,
medelst hvilken hans vän Darvin förstår att
för de torraste resultat af vetenskaplig
forskning tillocka sig den läsande
allmänhetens intresse; ban äger icke heller Buckles
utomordentliga förmåga att så skickligt
gruppera en massa af oansenliga detaljer,
att de liksom af sig sjelft sammansluta sig
till ett allmänt resultat; men ban
öfverträffar dem uti tankens allvar, uti
öfverty-gelsens styrka samt uti tillit till sig sjelf, sin
tid och den individuella fribetens
utveckling på den fria industrins och det
konstitutionella stat8lifvets botten. Hans
framställning är aldrig beräknad på att blända
genom sin glans eller förleda genom
snillrika paradoxer, utan är, liksom hela den
egendomliga arten af hans täukande och
konstruerande, kall, sund, allvarsam och
öfverbevisande.
"Considerations ön Reprèsentative
Government" är ett försök att göra de uti
"ön liberty" utvecklade principer praktiskt
gällande, att tillämpa dem — närmast på
det britiska statslifvet. Han vjsar, att den
bästa regeringsform är den, uti hvilken
suveräniteten, eller åtminstone uti sista
instansen den högsta makten, kontrollen,
tillhör samtelige statsmedlemmarne, så att
hvarje medborgare icke blott äger sin
rösträtt uti utöfningen af denna suveräna makt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
