- Project Runeberg -  Papperslyktan / År 1861 /
365

(1858-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

365’

Drotset syntes böjd för skonsamhet;
striden fördes egentligen mellan Liljensparre
och Reuterholm, den förre ifrigt
påyrkande Thorilds bestraffning, den sednare lika
ifrigt, till och med advokatoriskt,
försvarande honom. Under öfverläggningen
genomläste Hertigen icke en, utan flera
gånger Thorilds till honom ställda dedikation,
hvilken, ju oftare han läste, desto mera
fann han den upprorisk och straffbar. Då
Liljensparre slutligen anförde: "att
utspridandet af denna skrift kunde stå i
sammanhang med flera betänkliga
tillställningar i hufvudstaden: att icke allenast
klubbar af missnöjde flerestädes underhöllos,
utan ock sammanskockningar af sämre folk
ägde rum, att ingen stund vore att förlora
till farans förekommande"; då fattade
Hertigen hastigt sitt beslut, satte sig ner vid
Baron Reuterholms skrifbord och skref med
egen hand befallning till både
Riks-Drot-zet och Under-Ståthållaren om åtal mot
Thorild och beslag å de tryckta
exemplaren, hvilket sednare midt i nattet skulle
verkställas och äfven verkställdes.

I sammanhang härmed inmanades
Thorild i häkte, der ban dock behandlades med
anständighet, och då han sjelfva juhlafton
1792 upphemtades i vagn till Svea
Hof-Rätt skockade sig en mängd folk kring
vagnen, ifrigt ropande: "lefve Thorild och
friheten!"

I Hof-Rätten omfattade Riks-Drotzet
och flere af domarne den meningen, att ur
skriften skulle borttagas den anstötliga
dedikationen och sedan, jemte författaren,
frigifvas, men Thorild yrkade fullkomlig
frikännelse. Hof-Rätten a utslag blef då,
att han skulle straffas med 14 dagars
fängelse vid vatten och bröd, och att skriften
"Årligheten" skulle skiljas från den öfriga
afhandlingen"^och förstöras.

Deröfver besvärade tig både Thorild
och, på befallning, Advokat-Fiskalen som
åklagare, hvilken å Thorild yrkade
förlusten af lif, ära och gods.

Thorild, mera kosmopolit än
fosterländskt sinnad, hade i sin ansökning till

Kongl. Maj:t sjelf bönfallit om "frivillig
landsflykt", hvilket ställe dock vid
renskrifningen ut8tröks. Högste domstolens
utslag den 22 Februari 1793 lydde på fyra
års landsflykt för Thorild, samt att boken
i sin helhet skulle förstöras.

Thorild tog domen med mycket
sinneslugn; Reuterholm deremot blef deröfver
högligen uppbragt; utverkade åt sin
skydd-ling respenningar af statsmedlen; försäkran
om årlig pension; tillåtelse att utan
bevakning fullfölja sin väg efter beqvämlighet
samt besöka flera vänner i södra Sverige.
Halftannat år derefter (1795) befordrade
honom Hertigen-llegenten (det vill säga:
Reuterholm) till Professor och
Bibliothe-karie i Greifswald *).

*) "Thorild var ett af honom sjelf sammansatt
och antaget namn; hans fäderne-namn var eljest
"Thorén." Om hans füdelse-år och födelse-ort finnas tre
olika uppgifter: 1759 i Götheborg, enligt
Hammarsköld, 1759 i Kongelf, enligt Meusel, 1758 på
hemmanet i Blåsupp i Svarteborgs socken af Bohus län ,
enligt Götheborgs stifts matrikel.

Thorild utgaf och försvarade i Upsala,
under Juris Professorn Dokt. Hernquists praesidium d.
22 Mars 1798 en "Kritik öfver Montesqueu." Gustaf III
bivistado denna märkvärdiga disputations-akt, vid
hvilken Schröderheim, Leopold, Öfverste Hastfehr,
m. fl. uppträdde som opponenter.

Thorild dog i Greifswald 1808. Hans graf är
vid Neuenkircken, en knapp mil utanför Greifswald.
På ett enkelt kors läses: "O viua, viva Divinitas meæ
animæ anima Tibi fui Tibi sum thorild."

Hafvet som läkemedel.

Hvar och en har sin vurm. Jag
känner en läkare, som vurmar för barn. Ni
känner kanske många. Men doktor
Per-rochaud vurmar för skrofulösa barn. Och
hvarföre icke. Ett skrofulöst barn är vida
mera intressant än ett friskt barn. I
sjelfva verket är ju ett friskt barn ganska
ointressant. Ni får aldrig tillfälle att oroa
er deröfver, att det kan förlora synen,
eller dag för dag aftynar, eller ser
förskräckligt ut för en mängd sårnader och
varbildningar, eller blir en krympling i
förtid med hvita svullnader och styfva leder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/papplyktan/1861/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free