Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36’
ifall icko trånsjuka gör ända på dess
lidanden. Med ett friskt barn behöfver ni
icke sitta upp om nätterna, för att spana
om lifvets låga skall slockna genast eller
fladdra ännu någon tid. Ett friskt barn
skänker er aldrig nöjet af att följa med
resultaterna af en lycklig behandling —
denna anblick, som försäkrar er, att den
lilla varelsen griper fastare om lifvets staf,
anblicken af ett tilltagande i volym, en
uppblomstrande ansigtsfärg — af helsans
leende.
Men om det skrofulösa barnet på
samma gång är ett fattigt barn — ett barn af
föräldrar som äro inspärrade uti stora
städer, ett hittebarn, fader- och moderlöst uti
ett hittebarnshus — så växer vårt intresse
tiofaldigt. Det är en roman uti en volym,
hvars ledsamma kapitel vi ej kunna bläddra
igenom blott för tillfredsställandet af vår
nyfikenhet. Lifvets verklighet är en
outtröttlig läsare; vi måste följa hvarje
individ blad för blad, förrän vi hinna till
upplösningen. Huru starkt intresset är,
bevisar sig i den mån behofvet tillfredsställes.
D:r Perrochaud begynte med att sköta ett
skrofulöst barn; ban har nu hundrade
under sin vård. Han hoppas kunna om ett
år eller två samla en fyra à femhundra
till sitt flyttbara och ständigt tillvexande
hospital vid Engelska kanalen.
Skroflern är icke i Frankrike ett lika
svårt plågoris som i England. Den
härjar mera i England än i Frankrike, och
ännu mer i Holland än i England. Men
det finnes dock äfven i Frankrike
skrofulöst lidande nog lör att gifva en läkare
händerna fulla. Sedan den gamla folktron gått
under, att en konungs vidrörande botade
denna sjukdom, har medicinska fakulteten
ängsligt sett sig om efter ett verksamt
tpecißcum deremot.
Enligt Michelet är det England Bom
löst problemet. En af de mest
karakteristiska företeelser uti nutidens England är
dessa otaliga villor vid hafsstränderna,
framkallade af modet att tillbringa sommaren
någorstädes vid hafskanten samt den
allmänna vanan att bada ända sent inpå
hösten. Hertigen af Newcastle tillfrågade
d:r Russel, hvarföre hos så många de
täckaste varelser förruttnelse doldes under
rosor och liljor? Såsom svar härtill utgaf
d:r Russel år 1750 en bok: De tabe
glan-dulari seu de V$u Aquae Marinae (om
körtel-lidande eller om bruket af
hafsvat-ten). Hans syfte var att genom
bafsvatt-net icke kurera, utan helt och och hållet
förnya sina patienter. Han företog sig
ett underverk, men ett möjligt sådant, neml.
frambringandet af nytt kött, nya
cellväfnader. Det ligger i sakens natur, att
ban helst föredrog att operera på barn. Det
var på den tiden just, som Bakewell hade
"uppfunnit kött"; — boskapen, hvilken
härtills tjenat nästan endast till
mjölkproduktion, skulle framdeles lemna ett
förnämligare födoämne. Russel åter kan genom
denna lilla bok ganska väl sägas hafva
uppfunnit hafvet; ty han bragte det i modet.
Hans bela system kan också
sammanfattas i detta ena ord: hafvet. Man skulle
dricka hafsvatten, bada deri, äta alla slags
hafsalster, skalfisk, annan fisk, hafsvexter
(det finnes ingen enda giftig hafsvext), i
hvilka dess egenskaper finnas
sammanträngda. Derjemte ordinerade d:r Russel, att
hans skrofulösa barn skulle gå mycket lätt
klädda och alltid vistas i fria luften;
hafs-luft och hafsvatten, vid deras naturliga
temperatur, och ingenting vidare, voro hans
läkemedel. Detta sista medel var djerft
och gaf signal till en praxis, hvilken, ehuru
med betydliga modifikationer, blifvit följd
af läkare ännu i dag. Att låta ett barn
gå halfnaket i ett fuktigt och vexlande
klimat, gränsade nära nog till en afsigtlig
uppoffring af de svagaste. Endast de
starkaste kunde öfverlefva kuren och slägtet,
som fortplantades endast af dem, skulle
sålunda återvinna sin fordna kraft.
Den helsosamma verkan hafvet
med-förer på barns kroppskonstitution ledde den
franske läkaren Perrochaud på den tanke
att placera ett hospital för barn vid hafs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
