Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370’
kant. Men menar hr ß. P. med det
citerade yttrandet, att man uti utskottsfrågan
icke mot Litt.-bl. fått "puhua suunsa
puh-taaksi", så vidhålla vi den meningen ännu,
och på goda skäl.
Hr R. P:s konseqvens lägger sig
dagligen och stundligen på det mest lysande
sätt i dagen. Kanske påminner 6ig ännu
någon, huru vredgad han var på A. U.,
för det detta blad, som ville egna en
särskild uppmärksamhet åt den inhemska
pressen på finska språket, tagit sig friheten
öfversatta ett stycke ur Y. K:s bref från
utlandet. Mehiläinen undanbad sig sådana
tillgrepp engång för alla, i just icke de
höfligaste ordalag. Numera adresserar den
till de svenska bladen följande välvilliga
tirad: "Då det är att förmoda, att nämnda
mot Litt.-bl. polemiserande svensk-finska
blad icke äga förmåga att i sak uttala sig
så klart som S:tar, så vore det bäst om
de derifrån öfversatte slutet af T. T:s bref
(mot hvilket hr R. P. nyssförut
polemiserat). Detsamma må de göra med de i
Mehiläinen befintliga uppsatserna mot Litt.-bl.
såsom Barometern äfven gjort."
Vi äro djupt tacksamma för detta br
K. P:s välvilliga tillbud. Men då vi icke
i hr R. P:s ordrika "bref från
smutsmånaden" kunnat finna något som vore förtjent
af en öfversättning till svenskan, skola vi
så mycket hellre uppfylla hans önskan
rörande den åberopade artikeln i S:tar, som
P:lyktan, genast efter det samma artikel
blifvit synlig, derpå sökte fästa den
läsande allmänhetens uppmärksamhet.
Det heter i den åberopade artikeln med
anledning af en i "Otava" införd
förfriskning af artikeln "Finska förhållanden och
Svenska pressen":
"Uppsatsen innehåller många riktiga
anmärkningar och mången ädel sanning, men
utbreder derjemte beklagligtvis flera falska
och för vårt land högst farliga åsigter.
Förf. har dessutom insnärjt sig i sina egna
garn, i det ban till grund för sitt
slutpå-gtående lägger just dessa principer, som
han hos andra anfaller. Ty för att
nedsätta "Aftonbladets" värde, beskylles det
uti uppsatsen, för att "i alla sina åsigter
ledas endast af den rena nyttan, från
hvilken synpunkt de flesta menniskor
betrakta tingen"; men då artikeln begynner
att försvara utskottet, så använder förf.
sjelf just samma "nyttans måttstock", i det
han säger: "låtom oss försöka att göra
utskottet till sina verkningar så nyttigt som
möjligt för landet." Detta leder tanken
på det gamla ordspråket: "grytan förtalar
kitteln, sotiga äro de dock begge"; vi äro
alla menniskor. Ganska sannt och vackert
utmålas i uppsatsen, huru vi blifvit efter
andra nationer uti "nödvändiga
lagförbättringar", äfvensom uti allmän insigt om" hvad
man bör sätta i stället för det
föråldrade och förkastade" o. s. v.; men då dessa
sanningar sedermera användas endast till
försvar af utskottet, så vet jag icke hvad
man skall tänka om hela artikeln, då ju
orsaken hvarför vi stå efter andra
nationer, är endast den att landtdagar ej blifvit
bållne. Då artikeln dessutom predikar den
läran, att. Finlands politiska ställning har
sin enda "garanti uti herrskarnes ord och
försäkringar" samt icke med ett ord
omnämner det fördrag, som på Borgå
landtdag ingicks mellan Rysslands kejsare och
Finska folket, hvarigenom vår politiska
ställning grundlades och hvilket hvarje ny
Storfurste af Finland bekräftat i
öfverensstämmelse med våra grundlagar, så har
jag dermed fullständigt framlagt de
orsaker, hvilka framkallat en allmän bitterhet
inom vårt land emot denna artikel.
Dertill kommer, att artikeln ej en enda gång
omnämner att vi böra trygga oss till våra
grundlagar ocb den lagliga ordningen, utan
uppmuntrar endast och allenast till ett
"fullkomligt förtroende." Den nämner
äfven att i fredsfördraget (mellan Ryssland
och Sverige år 1809) Finland blifvit
öfverlemnadt till Ryssland såsom en derifrån
oskiljaktig del ocb provins, samt låtsar
icke veta, att dessa ord alldeles icke finnas
i det nämnda fredsfördraget, utan tvertom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
