Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
mänheten, att han på hvilken vild och giftig
orm som helst, den de kunde fånga, skulle
visa sitt välde. Dessa representationer voro
ganska inbringande. Han hade emellertid
grundligt studerat ormslägtets naturhistoria,
uppsnappat en mängd berättelser såsom
illustrerande egenskaperne hos de olika
spe-cies, ocb som allt i Amerika måste ske med
tal, så höll ban vid sina representationer
ordentliga föreläsningar öfver ormens
anatomi m. m.
En dag öfverlemnade man honom en
stor, nyss förut fångad, alldeles vild
skallerorm. Till åskådarnes stora förundran och
belåtenhet tjusade ban äfven den på sitt
vanliga sätt, och öppnade ormens gap med
en liten sticka, som ban der lät blifva
sittande, för att visa dem, som hade lust att
på närmare håll betrakta djuret, dess
tänder o. s. v. Under det han vidt och bredt
beskref dessa föremål, lekte han med fingret
i ormens käftar, och, utan att tänka derpå,
drog ban med detsamma bort stickan som
hållit dem uppsprärrade. Det var
naturligt att ormen då skulle sammansluta dem,
och sålunda blef han—jag lemnar derhän
huruvida det skedde emot djurets egen
afsigt — biten i fingret. Tänderna trängde
djupt in i köttet. I ögonblicket kastade
ban ormen ifrån sig och lopp till en
lyckligtvis straxt invid belägen restrauration,
der han genast fattade en karafin med
konjak, tömde den så godt som i ett
andedrag, hvarefter ban genast lät servera sig
en annan och fortfor att dricka så mycket
och så länge det var honom möjligt.
Följden blef att detta räddare honom från en
eljest oundviklig död. Den rusgifvande
drycken tycktes på honom allsicke hafva
sin vanliga verkan, så framt man ej dertill
kan hänföra några dagars temmeligen stark
feber, hvilken dock torde lika mycket hafva
varit en följd af ormbettet. Efter en tid
fortsatte han åter sina representationer och
föreläsningar.
Veckans krönika.
Lördagen den 30 November.
Väderleken kan i dag återgifvas med två ord:
"Anders slaslcar" — och det ganska grundligt. Att
således julen skall "braska" är en afgjord sak.
I sådana der gamla ordspråk ligger en gyllene
visdom förborgad. Hvarje ytterlighet bryter vägen
för dess motsats. Det vore önskligt, att hvarocben,
särdeles de som uppträda offentligen, städse hade
detta i minnet. "Den som gräfver en grop för en annan,
faller sjelf deruti" är också ett högeligen rist tänke-
språk. Till dessa reflexioner föranlåtas vi af de
följder, hvilka opinionsyttringen emot hr Schauman af "de
sexton" dragit efter sig. Talrika motadresser inlöpa
från alla håll, hvilka gendrifva dessa herrars åsigt,
om man öfver hufvud ltan tillerkänna dem en sådan.
Ty man uppträder icke för en åsigt, då man, utan
pröfning af sjelfva saken, endast fattar parti för en
viss person. Såväl uti stil som tänkesätt stä dessa
protester vida öfver "adressen." Särdeles klart
uttalas stridsfrågans rätta art uti en motadress i sednast
hitkomua N:o af Aho Underrättelser. Det erkännes
der uttryckligen — liksom hvarje tänkande måste göra
det — att br Schauman genom sitt uppträdande mot
br J. VV. S. "endast uppfyllt sin pligt som
medborgare och publicist;" — att om någon derigenom
kunnat finna br J. W. S:s politiska ltarakter nedsatt, sä
ligger felet endast uti artikeln "Finska förhållanden
och svenska pressen", öfver hvilken motadressanterna
uttala sitt högsta ogillande; samt att just hr J. W. S.
uti publiciteten infört det språk, för hvilket ban sjelf
blifvit offret.
Men lemnom dessa personligheter. Det finnes
andra ämnen att sysselsätta sig med. Ty den tid
vi lefva uti är såsom med rätta blifvit anmärkt
ej så mycket höst- som icke mera vårlik. F. A. T.
är den med mesta intresse väntade, om ej alltid lästa.
Att grefve Berg blifvit entledigad och att baron
Äo-kassoicski blifvit utnämnd till Finlands generalguvernör
är redan kändt.
X tisdags voro ett antal privata hus illuminerade.
I onsdags afsjöngs på theatern "Värt land."
Censorsbefattuingen i Åbo är ledig.
Universitetet har i dag utsett till dess
representant uti utskottet hr kanslirådet Arppe. Nio röster
tillföllo prof. Palmen. Kanslirådet Snellman1 erhöll
ingen jöst. — Till representanter för bondeståndet
inom Åbo och Björneborgs län äro utsedde
possessionaten mag. Alb. Hjelt och rusthållaren Axel Sjöstedt.
Säväl i Åbo som Wiborgs län har valet åtföljts
af reservation.
Bokhandeln har åtskilliga nouveauteer att uppvisa.
Bland dessa nämna vi främst: Dramatiska Dikter af
Z. Topelius. Första samlingen, tryckt i Stockholm,
innehållande: 1) Veteranens jul. 2) Titians första
kärlek. 3) Ett skärgårdsäfventyr. 4) Prinsessan af
Cypern. — Vidare: "Hvilkendera bör föredragas.
Naturläkekonst eller Medicin", svar till hr F—n i
vattenfrågan af A. af Forselles. Förglömmas bör icke
heller den finska vpjilagaji af de femtiotvå utskottsfrågorna
hvilken redan i nära tvä veckor varit tillgänglig i
bokhandeln.
Icke precist som en nouveautè, men med lika
mycket intresse som någon sådan hafva mottagits:
Andra och Tredje delarno af Johan Ludvig Runebergs
Samlade arbeten (Helsingfors. Th. Sederholms förlag.)
Den andra delens innehåll är för en stor del af den
nuvarande läsande allmänheten temmeligen nytt. Det
består neml. af: 1) Serviska folksånger 2)
öfversättningar frän finskan, lappskan, grönländskan 3)
Mada-gaskariska sånger 4) Sicilianska, spanska, inländska,
skottska och engelska sånger 5) öfversättningar frän
lithauiskan, böhmiskan ni. fl. slaviska språk 6) d:o
frän nygrckiskan, ungerskan och tyskan 7) Smärre
berättelser 8) Strödda uppsattser. Tredje delen
innehåller Klgskyttarne, Hanna, Julqvällen och Nadeschda.
Helsingfors, J. C. Frenckell & Son.
Impriroatnr: L. Heiinbürger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
